Heleneholms IF har dubbelsorg, hedersmedlem Arne Andersson har avlidit

Arne Andersson

17/12 1932—22/9 2020

Det har varit två tunga dagar för Heleneholms IF.

I måndags dog UIf Agrell och under tisdagen hedersmedlemmen Arne Andersson, två av klubbens mest betydelsefulla ledare.

Arne kom till Heleneholm från Skivarp under 1950-talet och blev skånsk mästare vid tre tillfällen, en gång i stafett 4×800 m och två gånger lagmästare i terränglöpning.

Men det är som ledare han för alltid skrivit in sig i Heleneholms historia. Sigge Bennhagen, en av klubbens grundare, hade efter många år som ordförande avgått och hans efterträdare Sven-Erik Granehall hade flyttat till Berlin. 1961 stod klubben, då utan någon större ungdomssektion och med få seniorer, nästan enbart löpare, utan ordförande. Arne, då endast 29 år, åtog sig, i ärlighetens namn, motvilligt, uppdraget. Det var början till det som ledde till att Heleneholms IF under några decennier var en av landets främsta friidrottsklubbar med en stor ungdomsbredd som resulterade i många aktiva av hög svensk elitklass. Under de första åren drog hustrun Kerstin ett stort lass i det administrativa arbetet.

Arne värnade om alla, det skulle finnas plats för nybörjare och elit. Den målsättningen lyckades han med.

Den idrottsliga höjdpunkten för honom och Kerstin var dock högst personligt. Det var när dottern Carina (Madsen) 1975 blev svensk mästarinna i höjdhopp och satte nytt svenskt rekord med 1.84.

1965 erhöll Arne Skånes Friidrottsförbunds ledarplakett och 1995 Skånes Idrottsförbunds ledarpokal, som distriktets främste ledare, alla idrotter inräknade.

Då hade Arne under mitten av 1980-talet lämnat Heleneholms IF, som då var på toppen som friidrottsklubb. Efter några år utan ideellt idrottsledarjobb övertalades han – av samma orsak som 1961 i Heleneholm, ledarbrist – att bli ordförande i IK Finish. Det var inledningen till det som gjorde Vellingeklubben till en av landets främsta föreningar att fostra talanger av hög klass.

Skånsk friidrott har förlorat en av sina absolut främsta ledare genom alla tider.

Ovanstående text är skriven av nära vännen Magnus ”Masse” Månsson.