Tillbaka till rötterna mot framtiden – Arrangemang

Det har blivit dags för åttonde delen i serien tillbaka till rötterna mot framtiden. I detta avsnitt blir det återigen mer konkret historia snarare än symboliska ”idrottsvärden”. Övriga delar i serien hittas nedan.

Del 1 – Tillbaka till rötterna mot framtiden – Klubbkläder
Del 2 – Tillbaka till rötterna mot framtiden – Idrottsanläggning
Del 3 – Tillbaka till rötterna mot framtiden – Framtidstro
Del 4 – Tillbaka till rötterna mot framtiden – Gemenskap
Del 5 – Tillbaka till rötterna mot framtiden – Ledare
Del 6 – Tillbaka till rötterna mot framtiden – CSR
Del 7 – Tillbaka till rötterna mot framtiden – Engagemang

Temat vi ska blicka tillbaka lite på idag har likt föregående ämnen haft stor betydelse för klubben, där vi alltid varit flitigt aktiva och haft gott rykte som i grunden ser liknande ut idag som förr trots att tiderna förändrats, våra arrangemang! Nedan kommer lite kort historisk beskrivning om några av de arrangemang vi haft genom åren där en del utvecklas något mer. En del av dessa existerar än idag medan många har bytts ut mot liknande eller också försvunnit helt. Tydligt är att vi skapat goda sportsliga förutsättningar i Malmöregionen och underhållit flertalet generationer med våra olika tävlingar. Främst tack vare väldigt fina tävlingsledare, tävlingsorganisatörer och volontärer som mött de tävlande.

Vi börjar med det loppet som är aktuellt i helgen, klassiska terrängloppet Yddingeloppet som numera arrangeras i Bokskogen. Detta är ett av Sydsveriges äldsta lopp med en väldigt lång och spektakulär historia bakom sig där det i år arrangeras för 57: onde gången. Många minnen och stora löpare har därmed passerats sedan loppet hade sin premiär 3 december 1967 arrangerat av dåvarande Orienteringssektionen. Vid första upplagan startade blott 30 löpare och första segraren blev Jan Hansson. Från början hette loppet ”Yddingen runt” och arrangerades vid Enighetshusen för att två år senare flytta till Hemvärnets Yddingeläger vid Holmeja. Loppet gick på denna tid runt Yddingesjön. Det var inte förrän flera år senare som loppet flyttades till dagens startplats på Torup och fick namnet Yddingeloppet. Numera brukar omkring 1200–1500 delta på detta anrika lopp som vi är stolta att arrangera. Vi ser fram emot en ytterligare fin tävlingshelg i Bokskogen!

Heleneholm var tidigt en föregångare i landet, 1953 arrangerade vi Sveriges första inomhusgala på MFF-stadion (nuvarande fair-play stadion) där inbjudan syns på upplagd bild. Dåvarande eller kommande höjdhopps världsstjärnor ”Svängsta” Svensson, Arne Ljungkvist och Bengt Nilsson fanns med och tävlade. (Källa: Heleneholms IF Jubileumskrift 50 år).

Under ett antal år var vi med och arrangerade Påga/tösamilen som är grunden till det som senare blivit populära stadsloppet ”Lundaloppet” som IFK Lund numera ensamt arrangerar under våren.

Vi var länge en flitig arrangör av stafetter i ”parkmiljö”. Parkstafetten var en stor klubbtävling för löpare i Beijerspark som innebar stor prestige mellan flertalet friidrottsklubbar. Företagsstafetten var ett liknande arrangemang tillsammans med basketklubben Malbas där företag sprang olika sträckor runt en bana i Pildammsparken. Båda två var väldigt uppskattade arrangemang på sin tid som tyvärr lades ner. Ett saknat inslag som skulle stuckit ut i dagens arrangemangskalender och som skulle kunna vara intressant att på sikt försöka återstarta i någon form.    

I samband med Malmöfestivalen arrangerade vi ett stort motionslopp som kallades ”Löparfestivalen” som sprangs strax utanför Festivalområdet. Loppet lades ner i början av 00-talet. Ungefär vid samma tid lades ett annat uppskattat motionslopp för barn ner i Folkets park där det sprangs ett varv i parken på ca 1-1,5km bredvid dåvarande karuseller som fanns här då. Till en början hette loppet ”Dumleloppet” då Dumle var med och sponsrade men fick sedan passande namnet ”Karuselloppet”.

1995 gjorde det lopp som idag är klubbens viktigaste motionslopp för ekonomin entré när Blodomloppet arrangerades för första gången med syfte att uppmärksamma blodgivning och hälsa. Loppet har växt år efter år och har haft sin främsta deltagarperiod i mitten av 10-talet. Under stora delar av loppets historia har loppet utgått från Heleneholms IP och vidare ut i stadsområdet Fosie men 2013 flyttades loppet till Bulltofta rekreationsområde i ett försök att ge bättre förutsättningar att växa ytterligare. Idag har loppet runt 5000 deltagare och vi siktar på att komma tillbaka till ”guldåren” innan pandemin där över 7000 deltog. Även Lilla Blodomloppet för de allra yngsta löparna ingår också i arrangemanget. Bulltofta var redan tidigare bekant för föreningen genom ”Tjejgåing” som arrangerades här innan det lades ner.

Under slutet av 90-talet och första decenniet av detta sekel arrangerades det flitigt en intern friidrottstävling för våra alla minsta i form av en trekamp som var som en jättelång mångkamp som höll på över flera tillfällen. Ett bra och fint sätt att skola in barnen i tävlingsvanor och skapa klubbkänsla. Namnet på arrangemanget var HIF-cupen. Idag finns liknande arrangemang om än inte lika intensivt i form av Heleneholmsspelen.

Sedan flera år tillbaka har klubben inlett nyårsaftonen för många i staden med ett motionslopp på förmiddagen runt Pildammsparken kallat Sylvesterloppet. Ett uppskattat och ganska enkelt arrangerat lopp där vi i år kommer behöva hjälp med personer som vill driva detta fina lopp vidare för att inte riskera att det ska behöva läggas ner. Kontakta gärna klubben vid intresse om man skulle vilja driva detta i någon form.

I Mitten på 10-talet gjorde Malmö Triathlon debut i centrala Malmö där Heleneholms Tri-team var en viktig delarrangör. Tanken var att ett EM skulle gått i Malmö under 2020 men likt mycket annat fick arrangemanget tyvärr ställas in p.g.a. covid. Loppet har ännu inte kommit tillbaka sedan denna period, återstår att se om det blir så!

Debut vid ungefär samma tidpunkt gjorde även Varvetmilen (Göteborgsvarvet) som idag blivit ett uppskattat millopp på vårkanten inför Göteborgsvarvet. Loppet ingick till en början i Heleneholms marathon/halvmarathon som gick runt Fosie men 2020 lades dessa ner och numera står Varvetmilen på egna ben.

2019 arrangerade vi ett motionslopp på Ribban för Malmö stad under SM-veckan som denna sommar gick i Malmö. Speciellt med loppet var att det gick i kvällsskymningen och premiäråret blev väldigt lyckat där löparna fick springa i en fantastisk solnedgång, passande hade loppet namnet ”Sunset Run”. Planerna var att fortsätta arrangemanget men pandemin ville även här annat, återstår att se om vi kan bygga upp detta magiska lopp igen.

Sedan Atleticum byggdes 1992 har vi varit flitig arrangör av inomhustävlingar. Sedan flera år är Julchansen, Atleticumsspelen och Pallasspelen där vi är delarrangör våra tre återkommande. För den som inte känner till Julchansen hette den från början ”Sista chansen”, där tanken var att ge alla en sista chans att tävla i sin åldersklass. Tyvärr ville svenska friidrottsförbundet annat 2017 där tävlingen skulle ingå i kommande inomhussäsong år vilket gjorde att syftet blev tvärtom, en första chans att tävla i sin nya åldersklass. Då tävlingen ligger relativt nära jul fick namnet därmed bli ”Jul-chansen”.

En stor del av rekryteringsbasen historiskt har kommit genom skolorna. Vi har stått som arrangör för flertalet skoltävlingar där dessa bl.a. kommit ifrån såsom Mjölkkannan, Fosiemästerskapen & Oxiemästerskapen.  

Utöver alla återkommande arrangemang har klubben vid flertalet tillfällen stått som arrangör för våra största och finaste tävlingar i landet. Stora friidrotts-SM har arrangerats vid ett antal tillfällen både inne- och utomhus, senast 2009 på Malmö stadion tillsammans med MAI och Pallas. Likaså har junior och USM arrangerats flitigt där senaste mästerskapet var 2016 vid USM i Vellinge där vi var medarrangör tillsammans med IFK Finish och IK Pallas.
 
Som ni ser ovan har Heleneholms IF en anrik historia med mängder av fina arrangemang och detta är bara en bråkdel av alla arrangemang som existerat genom åren. Allt har byggts upp till stor del tack vare engagerade medlemmar som vi lyfte och hyllade i förra veckans avsnitt. Utan er/dessa skulle vi aldrig kunna hålla en sådan hög nivå under så många år.
 
Trots att vi de senaste åren varit den mindre klubben i staden har vi fortsatt varit en föregångare när det kommer till att bygga skickliga arrangemang, detta är något som vi inte bör glömma bort och ska vara väldigt stolta över. I Heleneholm finns en speciell familjär kultur där man sluter upp för varandra och är med och bidrar för att skapa ett så bra arrangemang som möjligt. Bakom varje arrangemang finns en eller flera ledare som håller i taktpinnen.  Det finns här ett fint arv bland tävlingsledare/organiserade personer där kunskap och erfarenheter går vidare till den som tar över stafettpinnen, vilket gör att arrangemangen fortsatt kan hålla samma höga klass trots att ansvariga naturligt byts ut då och då. Hur framtiden ser ut på denna front vet vi inte men garanterat kommer en del av våra arrangemang att bytas ut, en del att fortsätta och förhoppningsvis en del nya att uppstå, för arrangemang ligger i symbios med föreningsidrott.

Tillbaka till rötterna mot framtiden – CSR

Fredag igen och serien ”tillbaka till rötterna mot framtiden” fortsätter. För den som vill läsa tidigare delar hittas dessa här:
Del 1 – Tillbaka till rötterna mot framtiden – Klubbkläder
Del 2 – Tillbaka till rötterna mot framtiden – Idrottsanläggning
Del 3 – Tillbaka till rötterna mot framtiden – Framtidstro
Del 4 – Tillbaka till rötterna mot framtiden – Gemenskap
Del 5 – Tillbaka till rötterna mot framtiden – Ledare

Tillbaka till rötterna mot framtiden – CSR

En idrottsförenings främsta syfte lär vara att ge medlemmar chansen att samlas, engagera sig och utöva en idrott som finns inskriven i en föreningsstadgar och verksamhetsbeskrivning. En idrottsförening är dock ofta betydligt mer än bara just en idrottsförening, det är en mötesplats som är öppen för olika åldrar, kön och bakgrunder där personer från olika delar av samhället kan träffas runt ett gemensamt intresse. Många föreningar bedriver ofta projekt som sträcker sig långt utanför idrottens gränser, så gäller även i Heleneholms IF och det är utifrån denna bakgrund dagens inslag tar avstamp ifrån, våra olika samhällsprojekt historiskt och i nutid som på ett eller annat sätt gjort en
skillnad för medborgarna och samhället i staden.

I modern tid finns det ett begrepp som beskriver denna form bra som kallas för CSR-projekt, som är en akronym från engelskans Corporate Social Responsibility, i enkel form beskrivning för företags samhällsansvar. Det kan vara i form av hållbarhet, socialt ansvar och påverkan man har på samhället där man verkar. Detta kan ses som en ”goodwill” tillbaka till samhället i stort för att bidra och skapa positiv PR för sin verksamhet.

En idrottsförening har kanske inte direkt någon negativ påverkan på samhället snarare tvärtom som är lite syftet med CSR men en idrottsförening äger en stor plattform och är en unik samhällsaktör som har stora möjligheter att ena, förändra och göra goda insatser som på sikt bidrar till positiv effekt för samhället vi verkar i. Det är därför inte konstigt att idrotten ofta nämns och används som ett hjälpmedel i sammanhang för att integrera, ena och utveckla en stad. I Malmö stad är MFF i samhället (Malmö FF), Football for life (FC Rosengård) och Hela Malmö (ursprung från Malbas) bra exempel på samhällsprojekt som uppkommit från idrotten och bidragit till stor nytta långt utanför idrotten.  

I Heleneholm har det redan från när föreningen grundades funnits ett nära samband mellan idrotten och samhällsnytta. Tidigt la styrande i klubben in ett stort fokus på att rekrytera barn och ungdomar in i verksamheten och sju år efter bildandet 1946 kom det riktiga lyftet efter att innan dess varit mest juniorer. Ytterligare några år senare blev även tjejverksamheten större. Detta är kanske inte jättemärkligt att en idrottsförening fokuserat på att rekrytera unga men dock viktigt där dessa fått fostras in i en föreningskultur med värden som hälsa, samarbete mellan olika bakgrunder, demokrati, ledarskap m.m. vilket sedan fortsatt år efter år sedan dess. Utan vår och övriga idrottsföreningar skulle förmodligen mycket mer ”bus” ske i staden och individer hade inte heller fått med sig viktiga erfarenheter och värden som de haft nytta av senare i vuxenlivet.

Vår veteranverksamhet är en annan del av föreningen som haft stor betydelse genom åren. Här har personer som varit involverade kunnat behålla hälsan och träna på, på ett naturligt sätt även om de har blivit äldre. För de allra äldsta har klubben varit en naturlig mötesplats där personer förutom att träna kan träffas och socialisera sig, vilket kanske behovet av är än större av när man inte längre befinner sig i arbetslivet och har det vardagliga kontaktnätet. Måndagsträningen i klubbhuset, på Lindängen och vår relativt nystartade senior friidrottsgrupp på tisdagar är bra exempel på dessa projekt. Att ha friska äldre tjänar hela samhället på.

Genom åren har en del av våra träningsgrupper bedrivits i socioekonomiskt svaga område, främst i södra och östra Malmö som kanske är ännu viktigare att integrera i samhället för att inte riskera att hamna i utanförskap. Idrotten har varit en naturlig brygga som hjälpt till att fostra individer på rätt väg.
Sedan 1995 bedriver klubben arrangemanget Blodomloppet vars främsta syfte är att uppmärksamma hälsa och inte minst blodgivning som är avgörande för att rädda liv. Varje år hjälper vi genom loppet till att marknadsföra blodcentralen i deras viktiga arbete för att rekrytera fler blodgivare. Ett lopp som vi är stolta att arrangera att få bidra med positiv kraft till samhället samtidigt som vi själva får chansen att etablera vår ekonomi.

Under 2018 inledde vi ett samarbete med riksorganisationen Majblomman som arbetar för att minska barnfattigdomen i landet genom att hjälpa familjer i behov med ekonomiskt stöd som fortgår än idag. I Malmö finns stor barnfattigdom och som idrottsklubb tycker vi det är självklart att alla barn ska ha råd att idrotta. Vi har därför ett specialmedlemskap för de som inkommer med ansökan från Majblomman. Varje år är vi med och hjälper till att uppmärksamma/sälja majblommor där större delen av intäkterna går till Majblommans organisation som sedan delar ut pengar till sökande familjer. Ett fint sätt som en idrottsförening enkelt kan bidra med sitt nätverk.

Under skolloven arrangerar vi sedan långt tillbaka årligen prova på dagar tillsammans med Kul i Malmö där barn och ungdomar får komma och prova friidrott utan någon kostnad. Detta gör att många får en första inblick till idrottsvärlden och sysselsätter sig med något meningsfullt när skolan för tillfället har uppehåll. Och när vi ändå är inne på skolan så har vi historiskt likt många andra föreningar gjort stora insatser här där tusentals barn fått prova på friidrott. I jubileumskriften från 50 års firande går det att läsa att runt 50–60 besök gjordes per termin på skolor.

Vi bedriver också verksamhet inom paraidrott där även personer med funktionsvariation kan idrotta på liknande villkor i föreningen. Främsta exemplet är framerunning och para-tri där vi idag har några aktiva med.

Detta är bara några exempel på hur en idrottsförening fyller fler funktioner än att bara vara just en idrottsförening även om kärnverksamheten består av idrott. Idrotten har en magisk kraft som enar och utvecklar både samhället och individer. Vilka projekt som dyker upp i framtiden lär visa sig men klart är att Heleneholms IF fortsatt kommer spela en viktig roll för Malmö stad och dess medborgare.

Tillbaka till röttterna mot framtiden – Ledare

Vanligtvis en fredag men denna gången blev det en lördag och vi fortsätter blicka tillbaka lite på historien och ämnen knutna till vår verksamhet.

Du hittar alla tidigare inslag nedan:
Del 1 – Tillbaka till rötterna mot framtiden – Klubbkläder
Del 2 – Tillbaka till rötterna mot framtiden – Idrottsanläggning
Del 3 – Tillbaka till rötterna mot framtiden – Framtidstro
Del 4 – Tillbaka till rötterna mot framtiden – Gemenskap

Dagens reportage handlar om en av de viktigaste funktionerna i en förening, som är väldigt lätt att beskriva betydelsen av men ändå är lite svårfångad att beskriva på ett historiskt rättvist sätt, det handlar om personer som drar föreningen eller en grupp framåt, är ansiktet utåt för vår aktiva verksamhet och skapar förutsättningar för utveckling i alla dess former, nämligen ledarna. Vad vore en idrottsförening utan sina ledare? Förmodligen enbart ett löst träningsgäng. Förhoppningsvis har alla nuvarande aktiva eller tidigare aktiva i föreningen haft en ledare som dem sett upp till. Den eller dem som funnits där, lagt ner tiden på en och underlättat idrottandet.

Vad som kännetecknar en ledare kan beskrivas på flertalet olika sätt och fylla olika funktioner beroende på situation. Naturligt att tänka är att en ledare är den som planerar och leder träningar för en träningsgrupp och driver riktningen framåt för de aktiva. En god ledare är en förebild som ser alla aktiva och finns där för att stödja. En annan form av ledare kan vara den som leder den operativa verksamheten som en person i styrelsen eller annat förtroende uppdrag. I föreningen och i grupperna kan det också tänkas finnas en del informella ledare, dessa har inget formellt ansvar men kan ändå vara en viktig brygga i verksamheten, t.ex. kan detta vara en aktiv som en ledare kan vända sig till lite extra för att känna av stämningen i en grupp, föräldrar som kan bistå/underlätta ett träningspass m.m. Oavsett plats fyller en ledare en viktig plats och innefattar ett högt förtroendekapital som ej bör missbrukas.

I Heleneholms IF har det funnits starka ledare i någon form ända sedan föreningen grundades 1939, annars skulle inte föreningen överlevt alla dessa år. Som vi beskrivit i tidigare avsnitt grundades klubben genom en utbrytning från dagens fotbollsförening Kulladals FF 1939 av b.la Hilding Nilsson, Stig Nilsson Heleneholms första ordförande, Folke Hansson, Sven Rosberg, Olof Mårtensson och Knut Mårtensson. Kort därefter anslöt Sigge Bennhagen som avgörande person. Dessa skapade förutsättningar för andra ledare som tog efter och fortsatte att utveckla föreningen vidare både sportsligt och organisatoriskt. Vi har genom åren genomgått både framgångsrika och tyngre år men gemensamt är att alla ledare på ett eller annat sätt haft en stor betydelse, tagit föreningen vidare och fostrat flera generationer av idrottsutövare på ett imponerande sätt. Vid framgångar har klubben haft en stor verksamhet med flertalet ledare och vid tyngre år har på sätt och vis ledarna behövt ta än mer ansvar och lägga ytterligare engagemang för att vända på trenden.

I denna text väljer vi att hoppa över att skriva ut några namn på alla betydelsefulla vi haft genom historien ledare (förutom grundarna), då det dels skulle bli väldigt många över flera generationer vi har haft verksamhet, dels för att vi inte vill riskera att missa någon samt att denna punkt är högst personlig beroende på när man varit aktiv. Vi väljer i stället att hylla alla ledare som gjort en insats genom åren större som mindre med detta inslag.

I modern tid hörs det ofta om att det saknas ledare inom idrotten, att få vill engagera sig med risk för att binda sig m.m. vilket i grunden är förståeligt men ändå lite tråkigt, vi alla har säkert en liten stund vi kan bevara till någon annan. Att leda en grupp idrottsutövare är en häftig resa som ger väldigt mycket energi och glädje tillbaka som fler borde våga prova. Vi som förening kan säkert modernisera vissa delar av vad ett ledarskap innebär och underlätta för personer att engagera sig på sitt sätt, för i en idrottsförening finns många olika tillvägagångsätt där varje bit är viktigt, det behöver inte enbart vara att ansvara för själva träningen!
 
I vår förening har ledarbehovet gått lite i vågor under senaste åren. Triathlon har haft en del olika simtränare senaste åren men det har ofta funnits en stabilitet och grund att bygga vidare utifrån där nya krafter varit redo att ta över när någon valt att gå vidare. I cykling har det varit något tuffare men det beror också på att många strävar efter olika mål med sin cykling som därmed lätt blir uppdelad och kan därför bli lite spretig att leda.

I våra löpargrupper på tisdagar och torsdagar finns det sedan länge en stor stabilitet i själva träningen dock har ledarskapet förändrats lite på senare år p.g.a. diverse bortgångar. Under detta år har ledarna utvecklat ett nytt koncept för att locka en större målgrupp där olika pass kan väljas. För att fortsätta utvecklingen och kunna ge optimala förutsättningar hade det varit bra att få in någon ledare till.

Inom friidrotten finns sedan länge en stabil kärna av ledare som varit på plats under flertalet år och kan föreningen utantill. Detta har under senaste åren i takt med att verksamheten åter växt spetsas med flertalet nya duktiga ledare. Vi har också väldigt många yngre potentiella ledare som fostrats i klubben sedan de var små som skulle kunna bli riktigt bra ledare på sikt, dessa dock behöver dessa något år till innan dem är redo för uppdraget. För att få en bra kombination mellan unga som kan friidrotten och äldre som kan pedagogiken och överblickande syn hade det varit kul att få in fler äldre/föräldrar.

På organisationsnivå har en del förändringar skett senaste åren där vi försökt modernisera föreningen. I takt med att vi gjorde en sammanslagning mellan sektionerna har antalet styrelsemedlemmar minskat drastiskt, där vissa personer i stället kunnat lägga sitt ”ledarskap” för att utveckla andra delar i verksamheten. Vad undertecknad känner till var det först i år som föreningen någonsin fick en kvinnlig ordförande för huvudföreningen vilket får ses som ett underbetyg för tidigare generationer, likt idrottsrörelsen historiskt har större posterna innehavts till största del av män.

Oavsett generation har ledarna alltid haft stor betydelse och vi hoppas det blir så även framöver. Våra ledare betyder enormt mycket och vi kan inte nog poängtera vilken otroligt viktig funktion dessa har för att vår verksamhet ska rulla på för att fostra nya generationer.

Tillbaka till rötterna mot framtiden – Gemenskap

Fredag igen och dags för fjärde temat under serien ”Tillbaka till rötterna mot framtiden”. Denna gång lyfts ett viktigt värde som på ett eller annat sätt alltid funnits närvarande i olika utsträckningar, gemenskap.

Övriga delar från tidigare fredagar hittas här:
Del 1 – Tillbaka till rötterna mot framtiden – Klubbkläder
Del 2 – Tillbaka till rötterna mot framtiden – Idrottsanläggning
Del 3 – Tillbaka till rötterna mot framtiden – Framtidstro

Friidrott och triathlon som primärt är de idrotter vår verksamhet består utav är båda individuella idrotter där individen står mer i fokus än i en lagidrott. En del älskar att kunna styra prestationen själv utan att vara beroende av andra medan somliga föredrar att vara en del av ett team och dra nytta av varandras styrkor. I en individuell idrott kan det tänkas att det är lätt att känna sig ensam då och då även om man ingår i en stark träningsgrupp. En aktiv som tävlar kan inte direkt luta sig tillbaka mot att någon annan ska göra jobbet utan det är en ständig mental kamp mot sig själv att orka farten, hoppa över höga ribban, kasta längre, klara cykelbacken osv. Detta gäller även till viss del under träning där strävan efter att vilja bli bättre än sitt tidigare jag ofta är närvarande. För att trivas i en sådan miljö och samtidigt se möjligheter framför hinder är det viktigt att det därför finns en stark känsla av klubbtillhörighet, laganda och gemenskap som gör resan så mycket mer givande och rolig.

En starkare gemenskap och känsla av tillhörighet skapar trots individuell idrott ett form av lag i varje träningsgrupp, som på ett eller annat sätt står enade bakom vår sköld och våra färger för att göra bland det viktigaste du kan göra i en idrottsförening, stötta och heja på en lagkamrat, som tillsammans bidrar till en bättre klubb. Historiskt kan vi nog bara föreställa oss hur många vänskapsband som har skapats genom klubben sedan vi grundades 1939. Förmodligen har de flesta som läser detta inlägg och idrottat i föreningen någon vänskap som började här som än idag består. Idrotten är en fin mötesplats där både hälsa och vänskap får chans att utvecklas!
 
Heleneholms IF beskrivs ofta både ute och inifrån som en familjär välkommande idrottsförening som tar hand om varandra och alla blir sedda oavsett prestation. Vi är i grunden en breddförening snarare än fokus på elit. Bredden mot toppen var länge en känd slogan som föreningen utgick ifrån som inte används idag men på ett fint sätt ändå beskriver idealen som styrt en gång i tiden och värden som än idag naturligt lever kvar i vår förening. Även om vi är och har varit en stor förening har vi nästan alltid haft nära band mellan våra olika grupper och tränare, vilket är en av föreningens främsta styrkor. Detta var en av fördelarna vi drog nytta av när vi 2016–2017 började bygga om vår verksamhet från grunden igen som vi nämnde i förra veckans inslag. Även om många aktiva försvann fanns tränarstommen kvar och vi började samarbeta närmre för att bygga upp enklare broar mellan grupperna. En välkommande miljö där det finns en röd tråd skapar ett klimat av trygghet, glädje, utveckling och gemenskap som tillsammans stärker klubbidentiteten och vänskapsband. Sportsligt når vi bättre, gruppmässigt blir vi en starkare ”familj” och som också stärker den sociala individen. På bidrar det ofta till att verksamheten växer, vilket nu är fallet. Likadant går det åt andra hållet, en svag gemenskap gör naturligt att verksamheten snabbt krymper.

Denna gång vill vi lyfta ett trevligt exempel på en tradition som skapats senaste åren bland triathleterna på hur gemenskap stärkts i föreningen i en av de mest extrema individuella prestationerna som en triathlet kan göra, nämligen Ironman (simma ca 3,86 km, cykla ca 18 km & springa ett marathon). Under sommarhalvåret brukar det arrangeras två triathlon tävlingar i Danmark, en halv Ironman i Helsingör och en full Ironman i Köpenhamn i slutet av augusti där flertalet aktiva brukar delta. Även om den aktiva länge kämpar ensam mot sig själv mot långa distanserna är dem aldrig indirekt ensamma. Varje år tar sig flertalet klubbmedlemmar över för att agera hejarklack och stötta sina klubbkamrater att ta sig över mållinjen, inte för att det finns någon i klubben som säger det utan för att de vill och det om något beskriver fint vilken gemenskap det finns inom idrotten generellt och även i vår förening. Här finns även inslag utanför idrotten där ett större gäng samlas någon gång per år för en bryggpizza efter att ha simmat tillsammans.  

Vi ser att liknande exempel i andra delar av verksamheten som växer sig starkare i takt med att verksamheten växer. Klubbkompisar är med stor sannolikhet den största faktorn för att aktiva väljer att stanna kvar i föreningen och också en viktig del för att på sikt nå sportsliga framgångar. En kultur att bygga vidare och vidareutveckla på där nog också finns mycket att lära från de stora lagidrotterna gällande hur supporterkultur/gemenskap kan utvecklas som kommit en bra bit längre på denna punkt.

Hur framtiden ser ut att svårt att säga om. Idag är det lättare att skapa lösare nätverk och gemenskap via olika sociala plattformar vilket kan ha både för- och nackdelar. Kommunikationen blir mer direkt och sannolikt än mer på gruppnivå snarare än klubbnivå och därtill ner på aktivnivå. Finns det en god struktur går det att utnyttja men viss fara kan också finnas på klubbnivå.

Även om det är kul när verksamheten växer finns det alltid en fara med att växa för snabbt. Det är viktigt att vi fortsatt kan bibehålla och förädla de värden som byggt upp vår förening och inte sväva iväg eller tappa kontrollen framöver. I slutändan skapas och utvecklas större övergripande gemenskap främst genom engagemang och inbjudande till delaktighet bland alla styrande nivåer (styrelse, kansli, ledare, föräldrar och aktiva). Det är på så sätt viktigt att det finns en övergripande röd tråd, ett öppet klimat och fortsatt djupt samarbete i och mellan grupperna om vi ska fortsätta vara det Heleneholm som vi historiskt varit.


Tillbaka till rötterna mot framtiden – Framtidstro

Dagens inslag tar oss inte riktigt lika långt tillbaka i tiden som föregående två veckor men har på ett sätt ändå varit helt avgörande för att föreningens verksamhet ska kunna bedrivas på det sätt som den gör idag med kanslipersonal och egen klubbstuga. Senaste två inslagen hittas här:

Tillbaka till rötterna mot framtiden – Klubbkläder
Tillbaka till rötterna mot framtiden – Idrottsanläggning

Det sägs att det är i motvind som draken lyfter och får ny kraft, det var precis vad som hände i föreningen runt 2016-2017 när friidrottssektionen nyligen lämnat tävlingssamarbetet i Öresund FK där IK Finish och IK Pallas också ingick. Vi var en förening som delvis hade tappat vår identitet. Många aktiva runt 13–14 års åldern försvann över till MAI, då aktiva saknade en koppling till ”nya” klubben och övriga valde kort därefter att sluta då gemenskapen bröts isär. Vi fick därmed ett stort glapp av en generation där många av dessa ungdomar senare skulle kunna blivit potentiella ledare för yngre grupper eller visa vägen för yngre generationer. Följden blev att vi hade väldigt få yngre aktiva och stod inte många steg ifrån ruinernas brant för att tappa vårt kansli, som skulle inneburit en verksamhet byggd helt på ideellkraft kommande år. Vi var helt enkelt tvungna till att ta ett krafttag om vår verksamhet.

En förening är aldrig större än dess medlemmars engagemang, vilket kan vara det finaste men också det mest sårbara vi har i svensk idrott (fundera gärna på det ett tag och vad du skulle kunna bidra med för att förbättra vår förening). Ett antal ledande personer och ledare bestämde sig för att vi skulle börja bygga om vår verksamhet från grunden, där vi skulle hitta tillbaka till våra rötter som under flertalet generationer fostrat mängder med barn- och ungdomar i Malmö. Vi skulle satsa fullt ut på våra yngsta grupper och bygga ett tydligt Heleneholms DNA från tidig ålder som skulle finnas med längs hela resan. För att lyckas med denna bedrift krävdes hårt arbete i form av engagemang, ledarskap och nytänkande, inget kommer gratis! En del personer har naturligt försvunnit längs resan men desto fler har anslutit både bland aktiva och ledare vilket är glädjande och visar att vi är på god väg att få den struktur och gemenskap vi sedan återstarten 2017 försökt att implementera i våra led. Att bygga en förening från grunden med dess rätta värden tar tid och kräver tålamod men vår framtid ser idag betydligt ljusare ut än vad den gjort på många år och det är glädjande att se att våra träningsgrupper växer för varje år, där nya medlemmar tillkommer samtidigt som ett stort antal väljer att fortsätta. Dels för att de älskar friidrotten, dels för den gemenskap som idag genomsyrar vår verksamhet. Extra glädjande är att många av de som började som unga i vår förening under dessa år är kvar än idag och visar vägen framåt för yngre generationen.

Vi har idag en tydligare identitet som bygger på gemenskap, glädje och utveckling. Vi har ledare som är engagerade, nyfikna och kreativa till att fortsätta förbättra våra träningsgrupper/organisationer. Ett tydligt exempel på förändringen som skett är i helgen där vi arrangerar en intern friidrottstävling för åldrarna 6–11 år. Till denna är i nuläget 40-talet barn anmälda vilket lär vara strax under vad vi hade totalt för dessa åldrar i våra åldrar under de mörkaste åren. Ett annat är att tävlandet i år varit bland de främsta på väldigt länge. Vi har nu också bättre möjligheter att arbeta på sociala projekt utanför idrotten för att få med även personer som inte tävlar. Arbetet är långt ifrån färdigt och blir förmodligen aldrig helt komplett men det ger energi att se att vi nu återigen börjar bli en klubb att räkna med. Viktigast av allt är dock att vi har kul på träningen och fortsätter bygga på vår familjära stämning även om vi växer. För att fortsätta lyckas finns det endast en medicin som hjälper och det är engagemang, gemenskap och delaktighet. På så sätt skapas förebilder som sprider sig neråt i verksamheten.

Vill slutligen tillägga att detta är beskrivet utifrån ett friidrottsperspektiv som är en av de viktigaste verksamheterna vi har i föreningen, inte bara för att dessa aktiva är framtiden utan också i form av ekonomiskt stöd och bidrag från kommunen/RF som tyvärr inte vuxenidrott ger i samma utsträckning. Utan en god ungdomsverksamhet finns inte kansliet kvar, vilket skulle innebära sämre serviceförutsättningar för alla delar av verksamheten. Triathlonsektionen hade t.ex. väldigt fina år under samma period men tappat något på senare år delvis p.g.a. covid, vilket även gäller dåvarande löparsektion. Tillsammans börjar vi dock lyfta varandras verksamheter igen och det känns som att draken numera lyfter även i medvind! Tillsammans är vi Heleneholms IF med rötterna mot framtiden.