Tillbaka till rötterna mot framtiden – Engagemang
Serien tillbaka till rötterna mot framtiden fortsätter och denna gång tas ett ämne upp som inte ska tas för givet i föreningsidrotten. Tidigare reportage i serien hittas här:
Del 1 – Tillbaka till rötterna mot framtiden – Klubbkläder
Del 2 – Tillbaka till rötterna mot framtiden – Idrottsanläggning
Del 3 – Tillbaka till rötterna mot framtiden – Framtidstro
Del 4 – Tillbaka till rötterna mot framtiden – Gemenskap
Del 5 – Tillbaka till rötterna mot framtiden – Ledare
Del 6 – Tillbaka till rötterna mot framtiden – CSR
Tillbaka till rötterna mot framtiden – Engagemang
Likt vi beskrivit om i tidigare avsnitt är idrottsrörelsen en unik mötesplats som förenar och samlar ihop olika delar av samhället på ett sätt som är svårt att finna någon annanstans. Dessa värden har tyvärr på ett väldigt fint sätt speglats ännu mer i veckan efter tragiska händelserna i Bryssel under fotbollslandskampen där Idrottsvärlden med dess föreningar gått samman och slutit upp gemensamt oavsett idrott eller klubbtillhörighet.
Denna unika mötesplats har genom historien inte skapat sig själv utan bygger på flera tusentals ideella timmar som personer lagt i en förening genom kraft, ekonomi och själ, oftast inte för att de varit tvungna utan för att personer i någon grad brunnit för att tillsammans leda och bygga upp de grundstenar som definierar vad svensk idrott idag vilar på. Detta är vad dagens inslag handlar om idag, reflektioner och tankar kring ideell verksamhet, engagemang och dess betydelse för att få en förening att växa.
En förening i Sverige ägs till åtminstone 51% av dess medlemmar, det är därmed rimligt att beskriva att medlemmarna är klubben. En medlem kan komma och gå som den vill, så för de som är inne i verksamheten bör det finnas personer som på något sätt förvaltar vidare det som någon annan tidigare generation byggt upp annars riskerar klubben eller projektet att behövas läggas ner, svårare än så är egentligen inte en föreningsverksamhet om man skulle vilja hårdra det. Det är en skör tråd som bygger på ideellkraft och personer som gör insatser för att skapa något som bidrar till en starkare klubb. I enkel form kan det beskrivas som att en förenings välmående styrs utifrån hur många som är engagerade för stunden. Är engagemanget lågt kommer delar av verksamheten sakta att sjunka och så småningom läggas ner eller tvärtom när engagemanget är högt kommer det gå snabbt att tillsammans bygga upp skeppet och ge rätt förutsättningar för verksamheten att utvecklas.
Vid denna utveckling brukar även en tydlig identitet och ”vi-tänk” stärkas.
Poängen är att ALLA kan bidra med något, smått som stort. Det är tillsammans med vårt gemensamma engagemang som vi har och fortsätter målet mot att bygga upp världens finaste förening. Tänk gärna på det en extra gång nästa gång innan du beklagar dig varför inte något arrangemang/ en del av verksamheten finns längre, ta tag i det och hjälp till att stödja istället. Du kan aldrig förvänta dig att någon annan kommer ta tag i det. Desto mer kraft som läggs in från olika håll desto mer, bättre och roligare verksamhet kommer komma tillbaka Engagemang är föreningens motor och det fina är att alla kan bidra utifrån sin nivå, det är tillsammans vi får det att hända!
Ideell kraft och engagemang är det som byggt upp vår idrott och lär fortsätta göra så för lång tid framöver även om kommersiella krafter och hybrid varianter utmanar och växer sig allt starkare. Ideella idrotten tog på riktigt fart strax efter att vår klubb grundats 1939 i den era som kallas ”folkhemmet” med malmöitiska stadsministern Per-Albin Hansson som drivande för utveckling av denna folkrörelse. Detta är en stor anledning till idrottens särställning i samhället än idag, den ligger djupt inrotad i samhällsstrukturen där olika delar av samhället förenas.
En föreningsverksamhet bör därför inte ses som en produkt som går att köpa likt övrigt i samhället utan bygger på betydligt djupare och viktigare värden än så.
Tittar vi tillbaka historiskt går det inte att räkna på hur mycket ideell tid som lagts på att vara med att utveckla vår verksamhet, hålla i träningsgrupper eller olika arrangemang, sannolikt en prislapp på över flera hundratals miljoner om det skulle utbetalas lön för arbetet. Vi kan bara konstatera att personer har gjort det för att de älskat uppdraget, vår förening eller helt enkelt känt ett behov av hjälp behövts för att hålla glöden levande trots att dem i de flesta fall inte fått ett endaste öre tillbaka. Belöningen sker istället t.ex av att se glädje och gemenskap bland aktiva eller av att se aktiva/projekt/verksamheten växa och utvecklas. Detta kostar en del energi men ger oftast så mycket mer tillbaka.
Engagemanget har alltid funnits där men självklart har den utvecklats och till viss del sätt olika ut genom åren. I takt med att samhället har förändrats, framför allt sedan början av 00-talet, där det blivit stor konkurrens om tiden har också ideella engagemanget alltmer utmanats. Lägg där till privata bolag som tagit sig in på marknaden för att erbjuda liknande tjänster som en form av produkt som lyftes kort ovan. Vi behöver därför säkerligen öppna upp och diskutera hur ”föreningen” i framtiden kan förenkla och synliggöra vissa delar så att engagemang enklare kan få lov att skapas på ett naturligt sätt. Oftast vill många hjälpa till men vet inte med hur mycket och med vad, vi har alla olika begränsad med tid och så bör det få vara, i perioder kan vi tänkas bidra olika mycket. Här behöver vi bli bättre på att tydliggöra olika funktioner och få ut vissa delar, så att personer som inte är i närmsta kretsen enkelt ändå kan engagera sig. Det kan också vara bra att arbeta bort ord som ”måste” och i stället byta mot ”vilja”. Engagemang har ibland en negativ klang av ett ”måste ställa upp” men det bör egentligen utgå från ”jag vill engagera mig för att….”.
Oavsett hur vi summerar det är engagemang bland det viktigaste vi har i en förening och vi är otroligt tacksamma för alla som på något sätt bidragit med sin insats genom åren, tusen tack! Vi hoppas att engagemanget kommer fortsätta och även växa framöver, utan den glöden från personer kommer föreningens ljus annars en dag att slockna, låt oss hoppas att det aldrig sker!