Heleneholms IF

Tillbaka till rötterna mot framtiden – Arrangemang

Det har blivit dags för åttonde delen i serien tillbaka till rötterna mot framtiden. I detta avsnitt blir det återigen mer konkret historia snarare än symboliska ”idrottsvärden”. Övriga delar i serien hittas nedan.

Del 1 – Tillbaka till rötterna mot framtiden – Klubbkläder
Del 2 – Tillbaka till rötterna mot framtiden – Idrottsanläggning
Del 3 – Tillbaka till rötterna mot framtiden – Framtidstro
Del 4 – Tillbaka till rötterna mot framtiden – Gemenskap
Del 5 – Tillbaka till rötterna mot framtiden – Ledare
Del 6 – Tillbaka till rötterna mot framtiden – CSR
Del 7 – Tillbaka till rötterna mot framtiden – Engagemang

Temat vi ska blicka tillbaka lite på idag har likt föregående ämnen haft stor betydelse för klubben, där vi alltid varit flitigt aktiva och haft gott rykte som i grunden ser liknande ut idag som förr trots att tiderna förändrats, våra arrangemang! Nedan kommer lite kort historisk beskrivning om några av de arrangemang vi haft genom åren där en del utvecklas något mer. En del av dessa existerar än idag medan många har bytts ut mot liknande eller också försvunnit helt. Tydligt är att vi skapat goda sportsliga förutsättningar i Malmöregionen och underhållit flertalet generationer med våra olika tävlingar. Främst tack vare väldigt fina tävlingsledare, tävlingsorganisatörer och volontärer som mött de tävlande.

Vi börjar med det loppet som är aktuellt i helgen, klassiska terrängloppet Yddingeloppet som numera arrangeras i Bokskogen. Detta är ett av Sydsveriges äldsta lopp med en väldigt lång och spektakulär historia bakom sig där det i år arrangeras för 57: onde gången. Många minnen och stora löpare har därmed passerats sedan loppet hade sin premiär 3 december 1967 arrangerat av dåvarande Orienteringssektionen. Vid första upplagan startade blott 30 löpare och första segraren blev Jan Hansson. Från början hette loppet ”Yddingen runt” och arrangerades vid Enighetshusen för att två år senare flytta till Hemvärnets Yddingeläger vid Holmeja. Loppet gick på denna tid runt Yddingesjön. Det var inte förrän flera år senare som loppet flyttades till dagens startplats på Torup och fick namnet Yddingeloppet. Numera brukar omkring 1200–1500 delta på detta anrika lopp som vi är stolta att arrangera. Vi ser fram emot en ytterligare fin tävlingshelg i Bokskogen!

Heleneholm var tidigt en föregångare i landet, 1953 arrangerade vi Sveriges första inomhusgala på MFF-stadion (nuvarande fair-play stadion) där inbjudan syns på upplagd bild. Dåvarande eller kommande höjdhopps världsstjärnor ”Svängsta” Svensson, Arne Ljungkvist och Bengt Nilsson fanns med och tävlade. (Källa: Heleneholms IF Jubileumskrift 50 år).

Under ett antal år var vi med och arrangerade Påga/tösamilen som är grunden till det som senare blivit populära stadsloppet ”Lundaloppet” som IFK Lund numera ensamt arrangerar under våren.

Vi var länge en flitig arrangör av stafetter i ”parkmiljö”. Parkstafetten var en stor klubbtävling för löpare i Beijerspark som innebar stor prestige mellan flertalet friidrottsklubbar. Företagsstafetten var ett liknande arrangemang tillsammans med basketklubben Malbas där företag sprang olika sträckor runt en bana i Pildammsparken. Båda två var väldigt uppskattade arrangemang på sin tid som tyvärr lades ner. Ett saknat inslag som skulle stuckit ut i dagens arrangemangskalender och som skulle kunna vara intressant att på sikt försöka återstarta i någon form.    

I samband med Malmöfestivalen arrangerade vi ett stort motionslopp som kallades ”Löparfestivalen” som sprangs strax utanför Festivalområdet. Loppet lades ner i början av 00-talet. Ungefär vid samma tid lades ett annat uppskattat motionslopp för barn ner i Folkets park där det sprangs ett varv i parken på ca 1-1,5km bredvid dåvarande karuseller som fanns här då. Till en början hette loppet ”Dumleloppet” då Dumle var med och sponsrade men fick sedan passande namnet ”Karuselloppet”.

1995 gjorde det lopp som idag är klubbens viktigaste motionslopp för ekonomin entré när Blodomloppet arrangerades för första gången med syfte att uppmärksamma blodgivning och hälsa. Loppet har växt år efter år och har haft sin främsta deltagarperiod i mitten av 10-talet. Under stora delar av loppets historia har loppet utgått från Heleneholms IP och vidare ut i stadsområdet Fosie men 2013 flyttades loppet till Bulltofta rekreationsområde i ett försök att ge bättre förutsättningar att växa ytterligare. Idag har loppet runt 5000 deltagare och vi siktar på att komma tillbaka till ”guldåren” innan pandemin där över 7000 deltog. Även Lilla Blodomloppet för de allra yngsta löparna ingår också i arrangemanget. Bulltofta var redan tidigare bekant för föreningen genom ”Tjejgåing” som arrangerades här innan det lades ner.

Under slutet av 90-talet och första decenniet av detta sekel arrangerades det flitigt en intern friidrottstävling för våra alla minsta i form av en trekamp som var som en jättelång mångkamp som höll på över flera tillfällen. Ett bra och fint sätt att skola in barnen i tävlingsvanor och skapa klubbkänsla. Namnet på arrangemanget var HIF-cupen. Idag finns liknande arrangemang om än inte lika intensivt i form av Heleneholmsspelen.

Sedan flera år tillbaka har klubben inlett nyårsaftonen för många i staden med ett motionslopp på förmiddagen runt Pildammsparken kallat Sylvesterloppet. Ett uppskattat och ganska enkelt arrangerat lopp där vi i år kommer behöva hjälp med personer som vill driva detta fina lopp vidare för att inte riskera att det ska behöva läggas ner. Kontakta gärna klubben vid intresse om man skulle vilja driva detta i någon form.

I Mitten på 10-talet gjorde Malmö Triathlon debut i centrala Malmö där Heleneholms Tri-team var en viktig delarrangör. Tanken var att ett EM skulle gått i Malmö under 2020 men likt mycket annat fick arrangemanget tyvärr ställas in p.g.a. covid. Loppet har ännu inte kommit tillbaka sedan denna period, återstår att se om det blir så!

Debut vid ungefär samma tidpunkt gjorde även Varvetmilen (Göteborgsvarvet) som idag blivit ett uppskattat millopp på vårkanten inför Göteborgsvarvet. Loppet ingick till en början i Heleneholms marathon/halvmarathon som gick runt Fosie men 2020 lades dessa ner och numera står Varvetmilen på egna ben.

2019 arrangerade vi ett motionslopp på Ribban för Malmö stad under SM-veckan som denna sommar gick i Malmö. Speciellt med loppet var att det gick i kvällsskymningen och premiäråret blev väldigt lyckat där löparna fick springa i en fantastisk solnedgång, passande hade loppet namnet ”Sunset Run”. Planerna var att fortsätta arrangemanget men pandemin ville även här annat, återstår att se om vi kan bygga upp detta magiska lopp igen.

Sedan Atleticum byggdes 1992 har vi varit flitig arrangör av inomhustävlingar. Sedan flera år är Julchansen, Atleticumsspelen och Pallasspelen där vi är delarrangör våra tre återkommande. För den som inte känner till Julchansen hette den från början ”Sista chansen”, där tanken var att ge alla en sista chans att tävla i sin åldersklass. Tyvärr ville svenska friidrottsförbundet annat 2017 där tävlingen skulle ingå i kommande inomhussäsong år vilket gjorde att syftet blev tvärtom, en första chans att tävla i sin nya åldersklass. Då tävlingen ligger relativt nära jul fick namnet därmed bli ”Jul-chansen”.

En stor del av rekryteringsbasen historiskt har kommit genom skolorna. Vi har stått som arrangör för flertalet skoltävlingar där dessa bl.a. kommit ifrån såsom Mjölkkannan, Fosiemästerskapen & Oxiemästerskapen.  

Utöver alla återkommande arrangemang har klubben vid flertalet tillfällen stått som arrangör för våra största och finaste tävlingar i landet. Stora friidrotts-SM har arrangerats vid ett antal tillfällen både inne- och utomhus, senast 2009 på Malmö stadion tillsammans med MAI och Pallas. Likaså har junior och USM arrangerats flitigt där senaste mästerskapet var 2016 vid USM i Vellinge där vi var medarrangör tillsammans med IFK Finish och IK Pallas.
 
Som ni ser ovan har Heleneholms IF en anrik historia med mängder av fina arrangemang och detta är bara en bråkdel av alla arrangemang som existerat genom åren. Allt har byggts upp till stor del tack vare engagerade medlemmar som vi lyfte och hyllade i förra veckans avsnitt. Utan er/dessa skulle vi aldrig kunna hålla en sådan hög nivå under så många år.
 
Trots att vi de senaste åren varit den mindre klubben i staden har vi fortsatt varit en föregångare när det kommer till att bygga skickliga arrangemang, detta är något som vi inte bör glömma bort och ska vara väldigt stolta över. I Heleneholm finns en speciell familjär kultur där man sluter upp för varandra och är med och bidrar för att skapa ett så bra arrangemang som möjligt. Bakom varje arrangemang finns en eller flera ledare som håller i taktpinnen.  Det finns här ett fint arv bland tävlingsledare/organiserade personer där kunskap och erfarenheter går vidare till den som tar över stafettpinnen, vilket gör att arrangemangen fortsatt kan hålla samma höga klass trots att ansvariga naturligt byts ut då och då. Hur framtiden ser ut på denna front vet vi inte men garanterat kommer en del av våra arrangemang att bytas ut, en del att fortsätta och förhoppningsvis en del nya att uppstå, för arrangemang ligger i symbios med föreningsidrott.

Tillbaka till rötterna mot framtiden – Engagemang

Serien tillbaka till rötterna mot framtiden fortsätter och denna gång tas ett ämne upp som inte ska tas för givet i föreningsidrotten. Tidigare reportage i serien hittas här:

Del 1 – Tillbaka till rötterna mot framtiden – Klubbkläder
Del 2 – Tillbaka till rötterna mot framtiden – Idrottsanläggning
Del 3 – Tillbaka till rötterna mot framtiden – Framtidstro
Del 4 – Tillbaka till rötterna mot framtiden – Gemenskap
Del 5 – Tillbaka till rötterna mot framtiden – Ledare
Del 6 – Tillbaka till rötterna mot framtiden – CSR

Tillbaka till rötterna mot framtiden – Engagemang

Likt vi beskrivit om i tidigare avsnitt är idrottsrörelsen en unik mötesplats som förenar och samlar ihop olika delar av samhället på ett sätt som är svårt att finna någon annanstans. Dessa värden har tyvärr på ett väldigt fint sätt speglats ännu mer i veckan efter tragiska händelserna i Bryssel under fotbollslandskampen där Idrottsvärlden med dess föreningar gått samman och slutit upp gemensamt oavsett idrott eller klubbtillhörighet.

Denna unika mötesplats har genom historien inte skapat sig själv utan bygger på flera tusentals ideella timmar som personer lagt i en förening genom kraft, ekonomi och själ, oftast inte för att de varit tvungna utan för att personer i någon grad brunnit för att tillsammans leda och bygga upp de grundstenar som definierar vad svensk idrott idag vilar på. Detta är vad dagens inslag handlar om idag, reflektioner och tankar kring ideell verksamhet, engagemang och dess betydelse för att få en förening att växa. 

En förening i Sverige ägs till åtminstone 51% av dess medlemmar, det är därmed rimligt att beskriva att medlemmarna är klubben. En medlem kan komma och gå som den vill, så för de som är inne i verksamheten bör det finnas personer som på något sätt förvaltar vidare det som någon annan tidigare generation byggt upp annars riskerar klubben eller projektet att behövas läggas ner, svårare än så är egentligen inte en föreningsverksamhet om man skulle vilja hårdra det. Det är en skör tråd som bygger på ideellkraft och personer som gör insatser för att skapa något som bidrar till en starkare klubb. I enkel form kan det beskrivas som att en förenings välmående styrs utifrån hur många som är engagerade för stunden. Är engagemanget lågt kommer delar av verksamheten sakta att sjunka och så småningom läggas ner eller tvärtom när engagemanget är högt kommer det gå snabbt att tillsammans bygga upp skeppet och ge rätt förutsättningar för verksamheten att utvecklas.
Vid denna utveckling brukar även en tydlig identitet och ”vi-tänk” stärkas.

Poängen är att ALLA kan bidra med något, smått som stort. Det är tillsammans med vårt gemensamma engagemang som vi har och fortsätter målet mot att bygga upp världens finaste förening. Tänk gärna på det en extra gång nästa gång innan du beklagar dig varför inte något arrangemang/ en del av verksamheten finns längre, ta tag i det och hjälp till att stödja istället. Du kan aldrig förvänta dig att någon annan kommer ta tag i det. Desto mer kraft som läggs in från olika håll desto mer, bättre och roligare verksamhet kommer komma tillbaka Engagemang är föreningens motor och det fina är att alla kan bidra utifrån sin nivå, det är tillsammans vi får det att hända!

Ideell kraft och engagemang är det som byggt upp vår idrott och lär fortsätta göra så för lång tid framöver även om kommersiella krafter och hybrid varianter utmanar och växer sig allt starkare. Ideella idrotten tog på riktigt fart strax efter att vår klubb grundats 1939 i den era som kallas ”folkhemmet” med malmöitiska stadsministern Per-Albin Hansson som drivande för utveckling av denna folkrörelse. Detta är en stor anledning till idrottens särställning i samhället än idag, den ligger djupt inrotad i samhällsstrukturen där olika delar av samhället förenas.
En föreningsverksamhet bör därför inte ses som en produkt som går att köpa likt övrigt i samhället utan bygger på betydligt djupare och viktigare värden än så.

Tittar vi tillbaka historiskt går det inte att räkna på hur mycket ideell tid som lagts på att vara med att utveckla vår verksamhet, hålla i träningsgrupper eller olika arrangemang, sannolikt en prislapp på över flera hundratals miljoner om det skulle utbetalas lön för arbetet. Vi kan bara konstatera att personer har gjort det för att de älskat uppdraget, vår förening eller helt enkelt känt ett behov av hjälp behövts för att hålla glöden levande trots att dem i de flesta fall inte fått ett endaste öre tillbaka. Belöningen sker istället t.ex av att se glädje och gemenskap bland aktiva eller av att se aktiva/projekt/verksamheten växa och utvecklas. Detta kostar en del energi men ger oftast så mycket mer tillbaka.

Engagemanget har alltid funnits där men självklart har den utvecklats och till viss del sätt olika ut genom åren. I takt med att samhället har förändrats, framför allt sedan början av 00-talet, där det blivit stor konkurrens om tiden har också ideella engagemanget alltmer utmanats. Lägg där till privata bolag som tagit sig in på marknaden för att erbjuda liknande tjänster som en form av produkt som lyftes kort ovan. Vi behöver därför säkerligen öppna upp och diskutera hur ”föreningen” i framtiden kan förenkla och synliggöra vissa delar så att engagemang enklare kan få lov att skapas på ett naturligt sätt. Oftast vill många hjälpa till men vet inte med hur mycket och med vad, vi har alla olika begränsad med tid och så bör det få vara, i perioder kan vi tänkas bidra olika mycket. Här behöver vi bli bättre på att tydliggöra olika funktioner och få ut vissa delar, så att personer som inte är i närmsta kretsen enkelt ändå kan engagera sig. Det kan också vara bra att arbeta bort ord som ”måste” och i stället byta mot ”vilja”. Engagemang har ibland en negativ klang av ett ”måste ställa upp” men det bör egentligen utgå från ”jag vill engagera mig för att….”.

Oavsett hur vi summerar det är engagemang bland det viktigaste vi har i en förening och vi är otroligt tacksamma för alla som på något sätt bidragit med sin insats genom åren, tusen tack! Vi hoppas att engagemanget kommer fortsätta och även växa framöver, utan den glöden från personer kommer föreningens ljus annars en dag att slockna, låt oss hoppas att det aldrig sker!

Tillbaka till rötterna mot framtiden – CSR

Fredag igen och serien ”tillbaka till rötterna mot framtiden” fortsätter. För den som vill läsa tidigare delar hittas dessa här:
Del 1 – Tillbaka till rötterna mot framtiden – Klubbkläder
Del 2 – Tillbaka till rötterna mot framtiden – Idrottsanläggning
Del 3 – Tillbaka till rötterna mot framtiden – Framtidstro
Del 4 – Tillbaka till rötterna mot framtiden – Gemenskap
Del 5 – Tillbaka till rötterna mot framtiden – Ledare

Tillbaka till rötterna mot framtiden – CSR
En idrottsförenings främsta syfte lär vara att ge medlemmar chansen att samlas, engagera sig och utöva en idrott som finns inskriven i en föreningsstadgar och verksamhetsbeskrivning. En idrottsförening är dock ofta betydligt mer än bara just en idrottsförening, det är en mötesplats som är öppen för olika åldrar, kön och bakgrunder där personer från olika delar av samhället kan träffas runt ett gemensamt intresse. Många föreningar bedriver ofta projekt som sträcker sig långt utanför idrottens gränser, så gäller även i Heleneholms IF och det är utifrån denna bakgrund dagens inslag tar avstamp ifrån, våra olika samhällsprojekt historiskt och i nutid som på ett eller annat sätt gjort en
skillnad för medborgarna och samhället i staden.

I modern tid finns det ett begrepp som beskriver denna form bra som kallas för CSR-projekt, som är en akronym från engelskans Corporate Social Responsibility, i enkel form beskrivning för företags samhällsansvar. Det kan vara i form av hållbarhet, socialt ansvar och påverkan man har på samhället där man verkar. Detta kan ses som en ”goodwill” tillbaka till samhället i stort för att bidra och skapa positiv PR för sin verksamhet.

En idrottsförening har kanske inte direkt någon negativ påverkan på samhället snarare tvärtom som är lite syftet med CSR men en idrottsförening äger en stor plattform och är en unik samhällsaktör som har stora möjligheter att ena, förändra och göra goda insatser som på sikt bidrar till positiv effekt för samhället vi verkar i. Det är därför inte konstigt att idrotten ofta nämns och används som ett hjälpmedel i sammanhang för att integrera, ena och utveckla en stad. I Malmö stad är MFF i samhället (Malmö FF), Football for life (FC Rosengård) och Hela Malmö (ursprung från Malbas) bra exempel på samhällsprojekt som uppkommit från idrotten och bidragit till stor nytta långt utanför idrotten.  

I Heleneholm har det redan från när föreningen grundades funnits ett nära samband mellan idrotten och samhällsnytta. Tidigt la styrande i klubben in ett stort fokus på att rekrytera barn och ungdomar in i verksamheten och sju år efter bildandet 1946 kom det riktiga lyftet efter att innan dess varit mest juniorer. Ytterligare några år senare blev även tjejverksamheten större. Detta är kanske inte jättemärkligt att en idrottsförening fokuserat på att rekrytera unga men dock viktigt där dessa fått fostras in i en föreningskultur med värden som hälsa, samarbete mellan olika bakgrunder, demokrati, ledarskap m.m. vilket sedan fortsatt år efter år sedan dess. Utan vår och övriga idrottsföreningar skulle förmodligen mycket mer ”bus” ske i staden och individer hade inte heller fått med sig viktiga erfarenheter och värden som de haft nytta av senare i vuxenlivet.

Vår veteranverksamhet är en annan del av föreningen som haft stor betydelse genom åren. Här har personer som varit involverade kunnat behålla hälsan och träna på, på ett naturligt sätt även om de har blivit äldre. För de allra äldsta har klubben varit en naturlig mötesplats där personer förutom att träna kan träffas och socialisera sig, vilket kanske behovet av är än större av när man inte längre befinner sig i arbetslivet och har det vardagliga kontaktnätet. Måndagsträningen i klubbhuset, på Lindängen och vår relativt nystartade senior friidrottsgrupp på tisdagar är bra exempel på dessa projekt. Att ha friska äldre tjänar hela samhället på.

Genom åren har en del av våra träningsgrupper bedrivits i socioekonomiskt svaga område, främst i södra och östra Malmö som kanske är ännu viktigare att integrera i samhället för att inte riskera att hamna i utanförskap. Idrotten har varit en naturlig brygga som hjälpt till att fostra individer på rätt väg.
Sedan 1995 bedriver klubben arrangemanget Blodomloppet vars främsta syfte är att uppmärksamma hälsa och inte minst blodgivning som är avgörande för att rädda liv. Varje år hjälper vi genom loppet till att marknadsföra blodcentralen i deras viktiga arbete för att rekrytera fler blodgivare. Ett lopp som vi är stolta att arrangera att få bidra med positiv kraft till samhället samtidigt som vi själva får chansen att etablera vår ekonomi.

Under 2018 inledde vi ett samarbete med riksorganisationen Majblomman som arbetar för att minska barnfattigdomen i landet genom att hjälpa familjer i behov med ekonomiskt stöd som fortgår än idag. I Malmö finns stor barnfattigdom och som idrottsklubb tycker vi det är självklart att alla barn ska ha råd att idrotta. Vi har därför ett specialmedlemskap för de som inkommer med ansökan från Majblomman. Varje år är vi med och hjälper till att uppmärksamma/sälja majblommor där större delen av intäkterna går till Majblommans organisation som sedan delar ut pengar till sökande familjer. Ett fint sätt som en idrottsförening enkelt kan bidra med sitt nätverk.

Under skolloven arrangerar vi sedan långt tillbaka årligen prova på dagar tillsammans med Kul i Malmö där barn och ungdomar får komma och prova friidrott utan någon kostnad. Detta gör att många får en första inblick till idrottsvärlden och sysselsätter sig med något meningsfullt när skolan för tillfället har uppehåll. Och när vi ändå är inne på skolan så har vi historiskt likt många andra föreningar gjort stora insatser här där tusentals barn fått prova på friidrott. I jubileumskriften från 50 års firande går det att läsa att runt 50–60 besök gjordes per termin på skolor.

Vi bedriver också verksamhet inom paraidrott där även personer med funktionsvariation kan idrotta på liknande villkor i föreningen. Främsta exemplet är framerunning och para-tri där vi idag har några aktiva med.

Detta är bara några exempel på hur en idrottsförening fyller fler funktioner än att bara vara just en idrottsförening även om kärnverksamheten består av idrott. Idrotten har en magisk kraft som enar och utvecklar både samhället och individer. Vilka projekt som dyker upp i framtiden lär visa sig men klart är att Heleneholms IF fortsatt kommer spela en viktig roll för Malmö stad och dess medborgare.

Tillbaka till röttterna mot framtiden – Ledare

Vanligtvis en fredag men denna gången blev det en lördag och vi fortsätter blicka tillbaka lite på historien och ämnen knutna till vår verksamhet.

Du hittar alla tidigare inslag nedan:
Del 1 – Tillbaka till rötterna mot framtiden – Klubbkläder
Del 2 – Tillbaka till rötterna mot framtiden – Idrottsanläggning
Del 3 – Tillbaka till rötterna mot framtiden – Framtidstro
Del 4 – Tillbaka till rötterna mot framtiden – Gemenskap

Dagens reportage handlar om en av de viktigaste funktionerna i en förening, som är väldigt lätt att beskriva betydelsen av men ändå är lite svårfångad att beskriva på ett historiskt rättvist sätt, det handlar om personer som drar föreningen eller en grupp framåt, är ansiktet utåt för vår aktiva verksamhet och skapar förutsättningar för utveckling i alla dess former, nämligen ledarna. Vad vore en idrottsförening utan sina ledare? Förmodligen enbart ett löst träningsgäng. Förhoppningsvis har alla nuvarande aktiva eller tidigare aktiva i föreningen haft en ledare som dem sett upp till. Den eller dem som funnits där, lagt ner tiden på en och underlättat idrottandet.

Vad som kännetecknar en ledare kan beskrivas på flertalet olika sätt och fylla olika funktioner beroende på situation. Naturligt att tänka är att en ledare är den som planerar och leder träningar för en träningsgrupp och driver riktningen framåt för de aktiva. En god ledare är en förebild som ser alla aktiva och finns där för att stödja. En annan form av ledare kan vara den som leder den operativa verksamheten som en person i styrelsen eller annat förtroende uppdrag. I föreningen och i grupperna kan det också tänkas finnas en del informella ledare, dessa har inget formellt ansvar men kan ändå vara en viktig brygga i verksamheten, t.ex. kan detta vara en aktiv som en ledare kan vända sig till lite extra för att känna av stämningen i en grupp, föräldrar som kan bistå/underlätta ett träningspass m.m. Oavsett plats fyller en ledare en viktig plats och innefattar ett högt förtroendekapital som ej bör missbrukas.

I Heleneholms IF har det funnits starka ledare i någon form ända sedan föreningen grundades 1939, annars skulle inte föreningen överlevt alla dessa år. Som vi beskrivit i tidigare avsnitt grundades klubben genom en utbrytning från dagens fotbollsförening Kulladals FF 1939 av b.la Hilding Nilsson, Stig Nilsson Heleneholms första ordförande, Folke Hansson, Sven Rosberg, Olof Mårtensson och Knut Mårtensson. Kort därefter anslöt Sigge Bennhagen som avgörande person. Dessa skapade förutsättningar för andra ledare som tog efter och fortsatte att utveckla föreningen vidare både sportsligt och organisatoriskt. Vi har genom åren genomgått både framgångsrika och tyngre år men gemensamt är att alla ledare på ett eller annat sätt haft en stor betydelse, tagit föreningen vidare och fostrat flera generationer av idrottsutövare på ett imponerande sätt. Vid framgångar har klubben haft en stor verksamhet med flertalet ledare och vid tyngre år har på sätt och vis ledarna behövt ta än mer ansvar och lägga ytterligare engagemang för att vända på trenden.

I denna text väljer vi att hoppa över att skriva ut några namn på alla betydelsefulla vi haft genom historien ledare (förutom grundarna), då det dels skulle bli väldigt många över flera generationer vi har haft verksamhet, dels för att vi inte vill riskera att missa någon samt att denna punkt är högst personlig beroende på när man varit aktiv. Vi väljer i stället att hylla alla ledare som gjort en insats genom åren större som mindre med detta inslag.

I modern tid hörs det ofta om att det saknas ledare inom idrotten, att få vill engagera sig med risk för att binda sig m.m. vilket i grunden är förståeligt men ändå lite tråkigt, vi alla har säkert en liten stund vi kan bevara till någon annan. Att leda en grupp idrottsutövare är en häftig resa som ger väldigt mycket energi och glädje tillbaka som fler borde våga prova. Vi som förening kan säkert modernisera vissa delar av vad ett ledarskap innebär och underlätta för personer att engagera sig på sitt sätt, för i en idrottsförening finns många olika tillvägagångsätt där varje bit är viktigt, det behöver inte enbart vara att ansvara för själva träningen!
 
I vår förening har ledarbehovet gått lite i vågor under senaste åren. Triathlon har haft en del olika simtränare senaste åren men det har ofta funnits en stabilitet och grund att bygga vidare utifrån där nya krafter varit redo att ta över när någon valt att gå vidare. I cykling har det varit något tuffare men det beror också på att många strävar efter olika mål med sin cykling som därmed lätt blir uppdelad och kan därför bli lite spretig att leda.

I våra löpargrupper på tisdagar och torsdagar finns det sedan länge en stor stabilitet i själva träningen dock har ledarskapet förändrats lite på senare år p.g.a. diverse bortgångar. Under detta år har ledarna utvecklat ett nytt koncept för att locka en större målgrupp där olika pass kan väljas. För att fortsätta utvecklingen och kunna ge optimala förutsättningar hade det varit bra att få in någon ledare till.

Inom friidrotten finns sedan länge en stabil kärna av ledare som varit på plats under flertalet år och kan föreningen utantill. Detta har under senaste åren i takt med att verksamheten åter växt spetsas med flertalet nya duktiga ledare. Vi har också väldigt många yngre potentiella ledare som fostrats i klubben sedan de var små som skulle kunna bli riktigt bra ledare på sikt, dessa dock behöver dessa något år till innan dem är redo för uppdraget. För att få en bra kombination mellan unga som kan friidrotten och äldre som kan pedagogiken och överblickande syn hade det varit kul att få in fler äldre/föräldrar.

På organisationsnivå har en del förändringar skett senaste åren där vi försökt modernisera föreningen. I takt med att vi gjorde en sammanslagning mellan sektionerna har antalet styrelsemedlemmar minskat drastiskt, där vissa personer i stället kunnat lägga sitt ”ledarskap” för att utveckla andra delar i verksamheten. Vad undertecknad känner till var det först i år som föreningen någonsin fick en kvinnlig ordförande för huvudföreningen vilket får ses som ett underbetyg för tidigare generationer, likt idrottsrörelsen historiskt har större posterna innehavts till största del av män.

Oavsett generation har ledarna alltid haft stor betydelse och vi hoppas det blir så även framöver. Våra ledare betyder enormt mycket och vi kan inte nog poängtera vilken otroligt viktig funktion dessa har för att vår verksamhet ska rulla på för att fostra nya generationer.

Fin avrundning på tävlingssäsongen i kast

Igår avslutades friidrottssäsongen 2023 på kastplanen där nya kastgrenar provades för en del, ledare ställde upp och många unga fick avrunda säsongen med fina PB. Stort tack till Jonas Forsberg för fin kasttävling som vanligt och tack till föräldrar som hjälpte till att underlätta och stötta!
I år har kastandet fått ett rejält lyft bland våra yngre.

Vi har numera flertalet unga som tävlar frekvent i kast och utvecklingen har varit intressant att följa från tidigt i våras fram tills nu. Vi har fått en miljö där aktiva inspireras av varandra och vill vara en del av sammanhanget även om det inte är deras just nu favoritgrenar. Vi ledare beundrar att våra aktiva vågar ”kasta sig ut” och prova nya grenar eller köra grenar som dem normalt inte brukar tävlar i, ibland efter lite fundering och övertalan. Detta är en fin egenskap som vi värdesätter högt, modigt gäng!
Inför tävlingen utmanade vi ledare vår yngsta målgrupp där alla metrar slogs ihop till en gemensam pott. Skulle de aktiva vinna fick vi fixa fram något trevligt pris.

Längst ner i detta inlägg kommer resultatet i denna tävling i tävlingen men först en enklare sammanställning på alla fina prestationer!

Smilla K – drog till med två nya snygga PB i kula och diskus. I diskus ökade hon med ca 3 meter till 23.15 och i kula där hon tyvärr aldrig fick chansen under Götalandsmästerskapen visade hon att formen från Lund fanns kvar och ökade PB med ytterligare 10cm till 9.36. Smilla ställde även om i spjut och tog viktiga metrar för ungdomarna med 12.80.

”Adi” (Adrianna) – började dagen med att slå till med ett rejält PB i kula med första gången på exakt 7 meter. I släggan som Adi började med i slutet av sommaren ville det sig inte riktigt denna dag och hon var lagom frustrerad efteråt. Nästa säsong kommer dock bli super efter en lång inomhussäsong! Att kommit så långt i utvecklingen i en svår gren på så kort tid är imponerande!

Hedvig G – Har inte kastgrenarna som sina favoritgrenar men ställer ändå upp och gjorde en insats för laget även om inte spjutkastet gick riktigt som hon hoppats (12.32). Hedvig har nyligen börjat träna spjut så det finns snabbt flera meter att hämta inför nästa säsong om hon väljer att fortsätta träna spjut i vinter.

Filippa P O – som förra veckan drog till med nytt klubbrekord i F12 slägga ökade på klubbrekordet ytterligare igår där hon ökade med dryga en meter till, 29.49. Stort grattis! Filippa provade även grenarna kula och diskus där det blev ett nytt PB i kula med 6.56 och för första gången en tävling i diskus med 15.20, skoj!

Noor W – som egentligen inte helt gillar alla kastgrenar utom slägga var till en början lite tjurig men var vid slutet av dagen ensam av de aktiva att köra alla kastgrenarna (extra stjärna till henne). Det blev debut i diskus och spjut samt ”comeback” i för henne ”hatgrenen” kula efter flera års frånvaro 😉. Det blev på så sätt tre naturliga PB med 13.37 i diskus 12,23 i spjut och 6.35 i kula. När det var dags för nya favorit kastgrenen slägga sken hon upp som en sol och slog till med nytt PB även här med ca 1 meter på 23.68 trots att hon bara hann med två kast.

Vilmer O – Har haft en fin utveckling i kastgrenarna där diskus och kula är huvudfokuset. Han började kula med att för första gången köra över 6 meter och gjorde sedan detta fem gånger i tävlingen. Ett nytt snyggt PB på 6.64 att ta med inomhus. I diskus som utvecklingen gått spikrakt uppåt i senaste veckorna på träning blev det än mer imponerande där nya PB:et ökade med dryga 5 meter till 25.17. Fin utveckling som visar att träning och tålamod ger resultat.

Oskar C – Som inte heller han kanske har kastgrenarna som favorit kom ändå hit direkt efter en fotbollsmatch och satte av bara farten ett nytt rejält PB i kula med 7.24 och första gången över 7 meter. I spjut som Oskar inte tränat på ett tag blev det ändå en stabil insats där han var dryga metern bakom PB.

Barbro B – Som har något mer rutin än ovanstående unga ställde upp i Castorama (kastmångkamp) där man måste tävla i seniorvikterna. I kula blev det precis under 9m på 8.99. I spjut flög 600g spjutet 25.09m. I diskusen blev det 29.32 och i släggan fick hon till en fin träff där det längsta mätte 30.91.

Peter J – Har inte hållit på med kast lika länge som Barbro men börjar ändå få en viss rutin ställde också upp i Castorama. I kula for den 7.26 tunga kulan 7.14m. I spjut blev det 16.49, i diskus 15.68 och i släggan 14.57. En fin insats!
På tränarsidan (som utmanade ovanstående ungdomar) ställde Sandra upp i diskus och Ola samt Sebastian i Castorama.

Sandra Inspirerades av de aktivas rotationer och fick till längre och längre kast för varje omgång. Längsta kastet mättes till 17.59. En grym insats på ett spontant inhopp för en ung forna sprinter/medeldistansare. Stabila metrar in på tränargängets konto.

Ola Gjorde comeback i castorama efter flera års frånvaro. Som en forna sprinter visade han prov på explosivitet och tog viktiga metrar för tränarlaget i alla grenar även om det inte var tekniskt något vackert! 7.46 i kula, 26.60 i spjut, retfulla 19.90 i diskus och slutligen fina 19.22 i slägga.

Sebastian gjorde också comeback i castorama efter flertalet år. Likt vissa aktiva är kastgrenarna undantaget spjut ingen favorit. I kula blev det 8.49, i spjut 34.16, i diskus 21.27 och slutligen icke imponerande 13.49 trots bästa tipsen från sina aktiva (tack för det).
Vem vann då kastkampen mellan de aktiva och tränarna? Det gjorde de aktiva med ganska stor marginal. Totalt 250.66 meter jämfört med 168.18 meter. Betydelsen av att ställa upp i grenar som den aktiva normalt inte gjorde bidrog till att kampen var vunnen vilket var en av förhoppningarna, att motivera de unga att testa på lite nytt och samtidigt bidra till en kul tävling i tävlingen! Stort grattis till bästa ungdomarna!😊

/Ledarna på plats