På nyårsafton på söndag är det dags för klassiska Sylvesterloppet i Pildammsparken där du kan springa 2,8 eller 5.4 km. För dig som ännu inte är anmäld går det fint att göra det på plats mellan klockan 09:00-10:00. Varmt välkomna till ett mysigt och avslappnat lopp. All information om Sylvesterloppet hittas här.
All information om Julchansen som vi arrangerar i Atleticum nästa helg 2 december hittas på tävlingssidan här.
Vi närmar oss sakta sista delarna av serien ”Tillbaka till rötterna mot framtiden” där dagens inslag är den 9:onde och nästsista. Likt vi beskrivet under dessa veckor finns det många olika utgångspunkter och idrottsvärden som man kan applicera på en idrottsförening. Tidigare inslag hittas nedan.
Del 1 – Tillbaka till rötterna mot framtiden – Klubbkläder
Del 2 – Tillbaka till rötterna mot framtiden – Idrottsanläggning
Del 3 – Tillbaka till rötterna mot framtiden – Framtidstro
Del 4 – Tillbaka till rötterna mot framtiden – Gemenskap
Del 5 – Tillbaka till rötterna mot framtiden – Ledare
Del 6 – Tillbaka till rötterna mot framtiden – CSR
Del 7 – Tillbaka till rötterna mot framtiden – Engagemang
Del 8 – Tillbaka till rötterna mot framtiden – Arrangemang
Tillbaka till rötterna mot framtiden – Sportsliga framgångar
Idag ska vi ta upp ett ämne som i sig kanske egentligen inte är viktigast för en idrottsförening men ändå har en betydande central roll, likaså i Heleneholms IF och det är sportsliga framgångar. Heleneholms IF har en gedigen historia bakom sig och precis som under ledaravsnittet kommer inte alla framgångar att kunna täckas men det känns ändå rimligt att lyfta några personer som har gjort ett betydande avtryck under åren. Analyserar man våra klubbrekord kan man utan tvekan påstå att dessa resultat är bland de bästa i landet från ung ålder upp till elit/veteran. Detta är ett dokument som säger ganska mycket vilken fantastisk verksamhet vi haft genom historien och hittas här: https://heleneholmsif.se/friidrott/wp-content/uploads/sites/4/2023/10/Klubbrekord-utomhus-uppdaterad-2023-10-04.pdf
Klubbens första SM-guld togs av Kjell Alm när han blev mästare på 100m på klassiska Stockholm stadion 1950 med tiden 10,8 vilket även gav en landslagsplats det året.
Sprinttraditonerna fortsatte även hädanefter där Familjen Lövgren med Sven-Åke, Margaretha (Larsson) och sonen Patrik Lövgren skördat stora framgångar. Sven-Åke gjorde en repris på Kjell Alm och tog sitt första SM-guld på Stockholm stadion 1963, det blev däremellan mängder med silver/brons på 100m, 200m & 4x100m innan andra guldet togs på hemmaplan på då 10-åriga Malmö stadion via att Heleneholm tog guld på 4x100m. Stafett blev ett signum för Sven-Åke och han ledde senare vidare verksamheten framgångsrikt på ledarnivå där det blev över 34 år. I Heleneholms 50 års jubileum skrift går han under namnet ”Den meste Heleneholmaren” och det är inte svårt att förstå varför.
Margareta var redan som ung snabb och sprang vid 16-års ålder på 12,2. Hon var en av de som så småningom visade vägen för andra, att lilla Heleneholm kunde utmana MAI. Hon tog sitt första SM-guld 1971 på 200m och följde sedan upp det med ytterligare tre guld på 100m/200m och innehavare av ett svenskt rekord. Tyvärr kunde karriären och meritlistan blivit än längre om inte skador satt stopp. Som bäst blev det 11.68 på 100m och 24.07 på 200m som 50 år senare fortsatt är klubbrekorden. Margareta gifte sig sedan med ovannämnda Sven-Åke. Med två snabba föräldrar var det kanske inte så konstigt att sonen Patrik Lövgren också skulle ha snabbhet i blodet.
Patrik som var aktiv under 90-talet och början av 00-talet som fick en fin karriär, inte minst på den korta distansen 60m som sprangs inomhus. I denna gren hade han fortsatt det svenska rekordet kvar (tangerat) fram tills år då det slogs av Henrik Larsson, vilket även var Heleneholms sista på seniornivå att slås. Tiden på 100m blev 10.30 och ovanstående tid 6.58 som fortsatt är gällande klubbrekord.
Patrik vann under karriären 8 SM-guld och deltog även på ett antal stora internationella mästerskap (en del i MAI). En unik familj som satt enorm prägel historiskt på klubben.
Johnny Kroon var medeldistansare som redan vid ung ålder gjorde stora avtryck (t.ex fortfarande innehavare av klubbrekordet på 600m i P11 och satte inofficiellt världsrekord på 1500m för 12-åringar 1972.). Johnny tävlade på hög internationell nivå och 1985 slog han det svenska rekordet på 1500m som skulle stå sig i hela 34 år, på sista tiden som en form av spökrekord där flera löpare var ynka hundradelar ifrån ett antal säsonger. 2019 slog till sist Kalle Berglund rekordet och senare Andreas Almgren. Johnny vann nio SM-guld, ett silver och två brons samt tävlade både på EM och VM (några för MAI). Tiden och klubbrekordet är fortsatt 3:36,49 och idag 5:e bäst i Sverige.
Carina Andersson dotter till en av förenings största ledare (Arne Andersson) var den första kvinnan i Sverige att hoppa över 1.80. 1975 tog hon SM-guld och tog även utöver det några fler SM-medaljer. Som höst blev det 1.84 som än idag är klubbrekordet
Om Johnny Kroon var stjärnan på medeldistans så var Tommy Persson vår stora löparstjärna på längre sträckorna. Han inledde sitt första marathon med att slå svenskt rekord (visade sig senare att banan var för kort för att räknas). Han blev uttagen som 26-åring att löpa OS i Moskva där det blev en 30:onde plats. Kort därpå slog han det nordiska rekordet på 2:11.02 i ett lopp i USA vilket är vårt klubbrekord och står sig fortfarande väldigt högt i listorna bland svenska löpare (7:a genom tiderna), där fem av dessa har kommit senaste åren. Tommy deltog även vid OS i Los Angeles där han tvingades bryta och deltog även i EM i Athen. 1985 vann han erkända Stockholm marathon. Totalt blev det 10 SM-guld varav 1981 tillsammans med två andra Heleneholmare som förgyllde en unik trippel på 10 000m. (silver Hans Segerfeldt och brons Olof Salmi). En världslöpare som satt sin prägel på historien.
Caroline Isgren började träna i Heleneholms IF som 10-åring och kom senare att bli flerfaldig svensk mästare i kula där hon också var första med att nå över 16 meter med 16.03 1988, vilket förbättrades med en cm 1992 och fortsatt är gällande klubbrekord. Till en början var det inte självklart att det skulle bli kula, hon provade på bl.a spjut, diskus och handboll men skada i armen gjorde att hon började fokusera på kula. Totalt blev det 5 SM-guld och flertalet silver mellan 1983 och 1993 och många landskamper i gulblått.
En annan kastare som skördat stora framgångar i klubben innan han gick över till MAI är Jimmy Nordin som på hemmaplan 1999 bärgade sitt första SM-guld. Det blev senare totalt 11 guld och flertalet internationella mästerskap i början av 00-talet. Som längst blev det 19.74 i våra färger som är klubbrekordet. Även Tracey Andersson som tagit en del SM-guld och varit med flertalet gånger i landslaget kastade slägga i föreningen några år i mitten av 00-talet och har fortsatt klubbrekordet på 64.85.
En av våra mest talangfulla sprinterlöpare någonsin är Rikard Rasmusson som tog en silverplats på 400m vid junior-VM i Seoul 1992. Som senior gick karriären kanske inte spikrakt uppåt men det blev fyra SM-guld, ett individuellt i klubben och tre i stafett (med MAI). Hans snabbaste lopp kom från ovanstående VM och blev 46.07 som är klubbrekordet.
Genom åren har vi också haft många duktiga mångkampare där vi dominerade SM under några år i början av 90-talet. Mellan 1990–1996 tog klubben sju raka segrar i tiokampen genom Sten Ekberg x3, Einar Cronstedt x1, Glenn Håkansson x1 och Robert Wärff x2. Även Kristina Wärff (Rosenqvist) tog SM-guld i sjukamp 1992.
Gunnar Nilsson som började i klubben som väldigt ung (se bild) är vår fortfarande aktiva löparveteran som på senare år satt flertalet svenska och nordiska rekord på diverse långdistanser. Hans finaste insatser hittas dock kanske inte på banan utan snarare i verksamheten där han bidrar och bidragit med så mycket andra värden genom åren. En klar lysande stjärna!
En annan veteran som är fortsatt aktiv och haft fina framgångar förr är Carl-Magnus Bergh ”CM” som har två SM-guld från 1975 i bl.a Marathon. Genom åren har han gjort mängder med fina långlopp och hans PB på maraton är från ovanstående SM med 2:17.45 där han under två år tävlade för Solvikingarna.
Under början och mitten av 00-talet hade vi flertalet triathleter bland sverigeeliten i både herr och damklasserna på olika distanser.
Vi har också några aktiva som skördat större framgångar utanför fridrotten. Karl-Erik Nilsson
som då och då stötte kula som omväxling i klubben vann OS-guld i brottning 1948 i London.
Som ung var en av MFFs största spelare i modern tid Markus Rosenberg aktiv i klubben och har ett klubbrekord på 5x60m i P11 från 1993.
Heleneholms IF har även haft vissa framgångar i andra idrotter än de vi ser idag. T. ex har vi tidigare haft en basketsektion, handbollssektion och bordtennissektion som förmodligen är okänt för relativt många.
Summerar vi vår historia finns det mängder av sportsliga framgångar att hitta där ovanstående bara är en bråkdel av dessa. Något som är unikt är att majoriteten har fostrats i Heleneholm sedan de var unga, det är få som blivit ”värvade” som lysande juniorer/seniorer, vilket är ett bevis på hur vår breddverksamhet där alla oavsett ambition från unga år tas hand om får chansen att växa utifrån sina förutsättningar och där några senare blommar ut till nationella toppaktiva. Detta är värden som än idag till stor del lever kvar i vår kultur. En stor anledning till detta kan tänkas vara en stor kontinent bland ledare och att vi sedan klubben grundades 1939 egentligen alltid setts som ”underdogs” i staden även om vi under vissa perioder varit större.
Vi har alltid byggt vår egen väg och haft en balans mellan att vara en elitförening och en förening som fostrar ungdomar, äldre och finnas till för alla oavsett ambition. I dagsläget är vi i ett läge där vi håller på att bygga upp vår verksamhet från grunden igen likt vi sett många gånger genom vår historia med klubbhjärta och klubbidentitet. Ambitionen inom kommande åren är kanske inte att nå dit vi en gång varit men ta lärdom av vår historia och fortsatta utveckla och fostra våra aktiva så att alla som vill det ska kunna bli så bra som möjligt. Inom en förening finns det många andra världen som väger tyngre än sportsliga framgångar och om inte annat är Heleneholms IF ett tydligt bevis på det. Vi står idag utan större elitaktiva trots det står vi med en stadig verksamhet som bara blir starkare för varje år. Bara att imponeras över vårt förflutna och beundra vår framtid.
Det har blivit dags för åttonde delen i serien tillbaka till rötterna mot framtiden. I detta avsnitt blir det återigen mer konkret historia snarare än symboliska ”idrottsvärden”. Övriga delar i serien hittas nedan.
Del 1 – Tillbaka till rötterna mot framtiden – Klubbkläder
Del 2 – Tillbaka till rötterna mot framtiden – Idrottsanläggning
Del 3 – Tillbaka till rötterna mot framtiden – Framtidstro
Del 4 – Tillbaka till rötterna mot framtiden – Gemenskap
Del 5 – Tillbaka till rötterna mot framtiden – Ledare
Del 6 – Tillbaka till rötterna mot framtiden – CSR
Del 7 – Tillbaka till rötterna mot framtiden – Engagemang
Temat vi ska blicka tillbaka lite på idag har likt föregående ämnen haft stor betydelse för klubben, där vi alltid varit flitigt aktiva och haft gott rykte som i grunden ser liknande ut idag som förr trots att tiderna förändrats, våra arrangemang! Nedan kommer lite kort historisk beskrivning om några av de arrangemang vi haft genom åren där en del utvecklas något mer. En del av dessa existerar än idag medan många har bytts ut mot liknande eller också försvunnit helt. Tydligt är att vi skapat goda sportsliga förutsättningar i Malmöregionen och underhållit flertalet generationer med våra olika tävlingar. Främst tack vare väldigt fina tävlingsledare, tävlingsorganisatörer och volontärer som mött de tävlande.
Vi börjar med det loppet som är aktuellt i helgen, klassiska terrängloppet Yddingeloppet som numera arrangeras i Bokskogen. Detta är ett av Sydsveriges äldsta lopp med en väldigt lång och spektakulär historia bakom sig där det i år arrangeras för 57: onde gången. Många minnen och stora löpare har därmed passerats sedan loppet hade sin premiär 3 december 1967 arrangerat av dåvarande Orienteringssektionen. Vid första upplagan startade blott 30 löpare och första segraren blev Jan Hansson. Från början hette loppet ”Yddingen runt” och arrangerades vid Enighetshusen för att två år senare flytta till Hemvärnets Yddingeläger vid Holmeja. Loppet gick på denna tid runt Yddingesjön. Det var inte förrän flera år senare som loppet flyttades till dagens startplats på Torup och fick namnet Yddingeloppet. Numera brukar omkring 1200–1500 delta på detta anrika lopp som vi är stolta att arrangera. Vi ser fram emot en ytterligare fin tävlingshelg i Bokskogen!
Heleneholm var tidigt en föregångare i landet, 1953 arrangerade vi Sveriges första inomhusgala på MFF-stadion (nuvarande fair-play stadion) där inbjudan syns på upplagd bild. Dåvarande eller kommande höjdhopps världsstjärnor ”Svängsta” Svensson, Arne Ljungkvist och Bengt Nilsson fanns med och tävlade. (Källa: Heleneholms IF Jubileumskrift 50 år).
Under ett antal år var vi med och arrangerade Påga/tösamilen som är grunden till det som senare blivit populära stadsloppet ”Lundaloppet” som IFK Lund numera ensamt arrangerar under våren.
Vi var länge en flitig arrangör av stafetter i ”parkmiljö”. Parkstafetten var en stor klubbtävling för löpare i Beijerspark som innebar stor prestige mellan flertalet friidrottsklubbar. Företagsstafetten var ett liknande arrangemang tillsammans med basketklubben Malbas där företag sprang olika sträckor runt en bana i Pildammsparken. Båda två var väldigt uppskattade arrangemang på sin tid som tyvärr lades ner. Ett saknat inslag som skulle stuckit ut i dagens arrangemangskalender och som skulle kunna vara intressant att på sikt försöka återstarta i någon form.
I samband med Malmöfestivalen arrangerade vi ett stort motionslopp som kallades ”Löparfestivalen” som sprangs strax utanför Festivalområdet. Loppet lades ner i början av 00-talet. Ungefär vid samma tid lades ett annat uppskattat motionslopp för barn ner i Folkets park där det sprangs ett varv i parken på ca 1-1,5km bredvid dåvarande karuseller som fanns här då. Till en början hette loppet ”Dumleloppet” då Dumle var med och sponsrade men fick sedan passande namnet ”Karuselloppet”.
1995 gjorde det lopp som idag är klubbens viktigaste motionslopp för ekonomin entré när Blodomloppet arrangerades för första gången med syfte att uppmärksamma blodgivning och hälsa. Loppet har växt år efter år och har haft sin främsta deltagarperiod i mitten av 10-talet. Under stora delar av loppets historia har loppet utgått från Heleneholms IP och vidare ut i stadsområdet Fosie men 2013 flyttades loppet till Bulltofta rekreationsområde i ett försök att ge bättre förutsättningar att växa ytterligare. Idag har loppet runt 5000 deltagare och vi siktar på att komma tillbaka till ”guldåren” innan pandemin där över 7000 deltog. Även Lilla Blodomloppet för de allra yngsta löparna ingår också i arrangemanget. Bulltofta var redan tidigare bekant för föreningen genom ”Tjejgåing” som arrangerades här innan det lades ner.
Under slutet av 90-talet och första decenniet av detta sekel arrangerades det flitigt en intern friidrottstävling för våra alla minsta i form av en trekamp som var som en jättelång mångkamp som höll på över flera tillfällen. Ett bra och fint sätt att skola in barnen i tävlingsvanor och skapa klubbkänsla. Namnet på arrangemanget var HIF-cupen. Idag finns liknande arrangemang om än inte lika intensivt i form av Heleneholmsspelen.
Sedan flera år tillbaka har klubben inlett nyårsaftonen för många i staden med ett motionslopp på förmiddagen runt Pildammsparken kallat Sylvesterloppet. Ett uppskattat och ganska enkelt arrangerat lopp där vi i år kommer behöva hjälp med personer som vill driva detta fina lopp vidare för att inte riskera att det ska behöva läggas ner. Kontakta gärna klubben vid intresse om man skulle vilja driva detta i någon form.
I Mitten på 10-talet gjorde Malmö Triathlon debut i centrala Malmö där Heleneholms Tri-team var en viktig delarrangör. Tanken var att ett EM skulle gått i Malmö under 2020 men likt mycket annat fick arrangemanget tyvärr ställas in p.g.a. covid. Loppet har ännu inte kommit tillbaka sedan denna period, återstår att se om det blir så!
Debut vid ungefär samma tidpunkt gjorde även Varvetmilen (Göteborgsvarvet) som idag blivit ett uppskattat millopp på vårkanten inför Göteborgsvarvet. Loppet ingick till en början i Heleneholms marathon/halvmarathon som gick runt Fosie men 2020 lades dessa ner och numera står Varvetmilen på egna ben.
2019 arrangerade vi ett motionslopp på Ribban för Malmö stad under SM-veckan som denna sommar gick i Malmö. Speciellt med loppet var att det gick i kvällsskymningen och premiäråret blev väldigt lyckat där löparna fick springa i en fantastisk solnedgång, passande hade loppet namnet ”Sunset Run”. Planerna var att fortsätta arrangemanget men pandemin ville även här annat, återstår att se om vi kan bygga upp detta magiska lopp igen.
Sedan Atleticum byggdes 1992 har vi varit flitig arrangör av inomhustävlingar. Sedan flera år är Julchansen, Atleticumsspelen och Pallasspelen där vi är delarrangör våra tre återkommande. För den som inte känner till Julchansen hette den från början ”Sista chansen”, där tanken var att ge alla en sista chans att tävla i sin åldersklass. Tyvärr ville svenska friidrottsförbundet annat 2017 där tävlingen skulle ingå i kommande inomhussäsong år vilket gjorde att syftet blev tvärtom, en första chans att tävla i sin nya åldersklass. Då tävlingen ligger relativt nära jul fick namnet därmed bli ”Jul-chansen”.
En stor del av rekryteringsbasen historiskt har kommit genom skolorna. Vi har stått som arrangör för flertalet skoltävlingar där dessa bl.a. kommit ifrån såsom Mjölkkannan, Fosiemästerskapen & Oxiemästerskapen.
Utöver alla återkommande arrangemang har klubben vid flertalet tillfällen stått som arrangör för våra största och finaste tävlingar i landet. Stora friidrotts-SM har arrangerats vid ett antal tillfällen både inne- och utomhus, senast 2009 på Malmö stadion tillsammans med MAI och Pallas. Likaså har junior och USM arrangerats flitigt där senaste mästerskapet var 2016 vid USM i Vellinge där vi var medarrangör tillsammans med IFK Finish och IK Pallas.
Som ni ser ovan har Heleneholms IF en anrik historia med mängder av fina arrangemang och detta är bara en bråkdel av alla arrangemang som existerat genom åren. Allt har byggts upp till stor del tack vare engagerade medlemmar som vi lyfte och hyllade i förra veckans avsnitt. Utan er/dessa skulle vi aldrig kunna hålla en sådan hög nivå under så många år.
Trots att vi de senaste åren varit den mindre klubben i staden har vi fortsatt varit en föregångare när det kommer till att bygga skickliga arrangemang, detta är något som vi inte bör glömma bort och ska vara väldigt stolta över. I Heleneholm finns en speciell familjär kultur där man sluter upp för varandra och är med och bidrar för att skapa ett så bra arrangemang som möjligt. Bakom varje arrangemang finns en eller flera ledare som håller i taktpinnen. Det finns här ett fint arv bland tävlingsledare/organiserade personer där kunskap och erfarenheter går vidare till den som tar över stafettpinnen, vilket gör att arrangemangen fortsatt kan hålla samma höga klass trots att ansvariga naturligt byts ut då och då. Hur framtiden ser ut på denna front vet vi inte men garanterat kommer en del av våra arrangemang att bytas ut, en del att fortsätta och förhoppningsvis en del nya att uppstå, för arrangemang ligger i symbios med föreningsidrott.
Serien tillbaka till rötterna mot framtiden fortsätter och denna gång tas ett ämne upp som inte ska tas för givet i föreningsidrotten. Tidigare reportage i serien hittas här:
Del 1 – Tillbaka till rötterna mot framtiden – Klubbkläder
Del 2 – Tillbaka till rötterna mot framtiden – Idrottsanläggning
Del 3 – Tillbaka till rötterna mot framtiden – Framtidstro
Del 4 – Tillbaka till rötterna mot framtiden – Gemenskap
Del 5 – Tillbaka till rötterna mot framtiden – Ledare
Del 6 – Tillbaka till rötterna mot framtiden – CSR
Tillbaka till rötterna mot framtiden – Engagemang
Likt vi beskrivit om i tidigare avsnitt är idrottsrörelsen en unik mötesplats som förenar och samlar ihop olika delar av samhället på ett sätt som är svårt att finna någon annanstans. Dessa värden har tyvärr på ett väldigt fint sätt speglats ännu mer i veckan efter tragiska händelserna i Bryssel under fotbollslandskampen där Idrottsvärlden med dess föreningar gått samman och slutit upp gemensamt oavsett idrott eller klubbtillhörighet.
Denna unika mötesplats har genom historien inte skapat sig själv utan bygger på flera tusentals ideella timmar som personer lagt i en förening genom kraft, ekonomi och själ, oftast inte för att de varit tvungna utan för att personer i någon grad brunnit för att tillsammans leda och bygga upp de grundstenar som definierar vad svensk idrott idag vilar på. Detta är vad dagens inslag handlar om idag, reflektioner och tankar kring ideell verksamhet, engagemang och dess betydelse för att få en förening att växa.
En förening i Sverige ägs till åtminstone 51% av dess medlemmar, det är därmed rimligt att beskriva att medlemmarna är klubben. En medlem kan komma och gå som den vill, så för de som är inne i verksamheten bör det finnas personer som på något sätt förvaltar vidare det som någon annan tidigare generation byggt upp annars riskerar klubben eller projektet att behövas läggas ner, svårare än så är egentligen inte en föreningsverksamhet om man skulle vilja hårdra det. Det är en skör tråd som bygger på ideellkraft och personer som gör insatser för att skapa något som bidrar till en starkare klubb. I enkel form kan det beskrivas som att en förenings välmående styrs utifrån hur många som är engagerade för stunden. Är engagemanget lågt kommer delar av verksamheten sakta att sjunka och så småningom läggas ner eller tvärtom när engagemanget är högt kommer det gå snabbt att tillsammans bygga upp skeppet och ge rätt förutsättningar för verksamheten att utvecklas.
Vid denna utveckling brukar även en tydlig identitet och ”vi-tänk” stärkas.
Poängen är att ALLA kan bidra med något, smått som stort. Det är tillsammans med vårt gemensamma engagemang som vi har och fortsätter målet mot att bygga upp världens finaste förening. Tänk gärna på det en extra gång nästa gång innan du beklagar dig varför inte något arrangemang/ en del av verksamheten finns längre, ta tag i det och hjälp till att stödja istället. Du kan aldrig förvänta dig att någon annan kommer ta tag i det. Desto mer kraft som läggs in från olika håll desto mer, bättre och roligare verksamhet kommer komma tillbaka Engagemang är föreningens motor och det fina är att alla kan bidra utifrån sin nivå, det är tillsammans vi får det att hända!
Ideell kraft och engagemang är det som byggt upp vår idrott och lär fortsätta göra så för lång tid framöver även om kommersiella krafter och hybrid varianter utmanar och växer sig allt starkare. Ideella idrotten tog på riktigt fart strax efter att vår klubb grundats 1939 i den era som kallas ”folkhemmet” med malmöitiska stadsministern Per-Albin Hansson som drivande för utveckling av denna folkrörelse. Detta är en stor anledning till idrottens särställning i samhället än idag, den ligger djupt inrotad i samhällsstrukturen där olika delar av samhället förenas.
En föreningsverksamhet bör därför inte ses som en produkt som går att köpa likt övrigt i samhället utan bygger på betydligt djupare och viktigare värden än så.
Tittar vi tillbaka historiskt går det inte att räkna på hur mycket ideell tid som lagts på att vara med att utveckla vår verksamhet, hålla i träningsgrupper eller olika arrangemang, sannolikt en prislapp på över flera hundratals miljoner om det skulle utbetalas lön för arbetet. Vi kan bara konstatera att personer har gjort det för att de älskat uppdraget, vår förening eller helt enkelt känt ett behov av hjälp behövts för att hålla glöden levande trots att dem i de flesta fall inte fått ett endaste öre tillbaka. Belöningen sker istället t.ex av att se glädje och gemenskap bland aktiva eller av att se aktiva/projekt/verksamheten växa och utvecklas. Detta kostar en del energi men ger oftast så mycket mer tillbaka.
Engagemanget har alltid funnits där men självklart har den utvecklats och till viss del sätt olika ut genom åren. I takt med att samhället har förändrats, framför allt sedan början av 00-talet, där det blivit stor konkurrens om tiden har också ideella engagemanget alltmer utmanats. Lägg där till privata bolag som tagit sig in på marknaden för att erbjuda liknande tjänster som en form av produkt som lyftes kort ovan. Vi behöver därför säkerligen öppna upp och diskutera hur ”föreningen” i framtiden kan förenkla och synliggöra vissa delar så att engagemang enklare kan få lov att skapas på ett naturligt sätt. Oftast vill många hjälpa till men vet inte med hur mycket och med vad, vi har alla olika begränsad med tid och så bör det få vara, i perioder kan vi tänkas bidra olika mycket. Här behöver vi bli bättre på att tydliggöra olika funktioner och få ut vissa delar, så att personer som inte är i närmsta kretsen enkelt ändå kan engagera sig. Det kan också vara bra att arbeta bort ord som ”måste” och i stället byta mot ”vilja”. Engagemang har ibland en negativ klang av ett ”måste ställa upp” men det bör egentligen utgå från ”jag vill engagera mig för att….”.
Oavsett hur vi summerar det är engagemang bland det viktigaste vi har i en förening och vi är otroligt tacksamma för alla som på något sätt bidragit med sin insats genom åren, tusen tack! Vi hoppas att engagemanget kommer fortsätta och även växa framöver, utan den glöden från personer kommer föreningens ljus annars en dag att slockna, låt oss hoppas att det aldrig sker!
